Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slägten Morén; har tillhört slägterna Posse,
Tor-stenssou omkring 1740, senare Westberger på
1820-talet.— 1l/2 Litslena by, med väderqvarn,
tax. till 12,000 rdr, med häradets tingsställe
och gästgifveri, hvarifrån skjutsas till Bälsta i i
Grans socken 1 B/e mil, till Enköping iV^mil,
till Långtora i n. v. 1 Vy mil, till Säfva i n. o. I
1 1 /2 mil. — ,/2 sk. Åby, eges af hr W.
Lindberg. Under Ekolsund lyda 43/4 mant., tax.,
jemte frälseräntan af 2 mant., till 51,300 rdr. i
— Uppsala akademi eger räntan af 1 mant. |
Sneby. — Hummelsta by, se den art. — 1 mant.
Ostersta och 1 mant. Kromsta, rnilitiæ-hemman.
— Prestgården, 1V4 mant., tax. till 9,150 rdr.
— Vo mant. i Tyresta är komministersboställe.
— 1mant. Klockarebord. — Angsvallen
samt Hammar, tvänne skogvaktareboställen. —
Öfriga hemmanens namn äro: Fiskvik, Ilallarby,
Hälleby, Kählsta, Lundby, Skillinge, Skäggesta,
Skolsta, Tibble Wiggeby, W eliinge. — Jureby
nämnes 1300, villa Litslena 1314. — Adress:
Ekolsund.
Livert eller Livards källa, belägen
på Klefva hed i Klefva socken af
Westergötland, har sitt namn af en riddare,
som deltagit i någon strid mot
hedningarne under konung Inge; kanhända ock j
ett bortblandadt minne af S:t. Laward, !
Knut den Heliges bror, som här kan
hafva stannat efter en strid med sina
fiender. Om stället föitäljer emellertid
än landtfolket följande vackra berättelse:
»Då den helige riddaren Livert eller
Livard kom från striden mot
hedningarne, tillika med sin unge son, red han
här öfver bergsheden. Af mattighet och
törst dignade de båda ned från sina
hästar och förmådde icke fly undan
längre. Då föll riddaren här på knä,
och ett litet stycke ifrån honom den
unge. De bådo en from bön till Guds
moder; genast uppsprungo tvänne klara
källor, i hvilka de släckte sin törst, och
de prisade nu Herren för detta under.»
En annan berättelse säger, att riddaren
ville rädda sin käresta ur striden, men
blef här med henne nedskjuten af
hedningarnes pilar. Af deras hjerteblod
uppvällde de klara källorna, som genast
med sina vatten flöto tillsammans till
den lilla bäck, som nu från dem rinner
utför heden. Sedan har bygdens
ungdom hvarje år midsommarsqvällen
samlats vid Liverts källa, att dricka af det
klara vattnet och tillbringa natten med*
samtal, sång och lekar.
Ljuder. Annex-socken till Långasjö
pastorat, är belägen uti Konga härad af
Kronobergs län, 4V2 mil s. o. från Wexiö
— vid 490 fots höjd öfver hafvet —
gränsar i öster till Algutsboda, i söder
till Långasjö, i vester till Linneryd, i
norr till Hofmantorp och Ekeberga
soc-nar, samt omfattar med en längd af 13/4
mil, en bredd af 1/2 mil, en areal af
25,758 tunnl., hvaraf 2,476 äro insjöar.
Marken är stenbunden; åkerjorden
består till det mesta af svartmylla. Norra
delen saknar icke skog, men den
anlitas mvcket för Lessebo bruk och Öremo
masugn. Södra delen liar knappt till
vedbrand. Åtta sjöar finnas, hvaraf en,
kallad Ljuders sjö, ligger vid kyrkan;
Lessebo å går genom socknen mot
Kon-neby. Här skall finnas en källa med
bittert vatten, som håller salpeter. —
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,164
och 1862 af 2,006 personer, består af
42l/i2 mant., hvaraf 3117/24 mant. skatte,
l:’/8 krono, 10 frälse (häraf höra
Mos-hult fjerding, 61/* mant., med 6,234
tunnl., i ecclesiastikt hänseende till
Algutsboda socken) och taxerades 1860
till 229,170 rdr rmt, häraf 1,310 rdr
för uti socknen befintliga 1
manufaktur-verk, 3 qvarnar och sågar; dessutom
finnes en fabriksinrättning, taxerad efter
klass, betalande i bevillning 75 öre.
Ordin, räntan är 354 rdr 33 ßk. bco.
Ljuder var moderkyrka till år 1693. Ny
kyrka stod under byggnad på 1840-talet,
60 alnar lång, 271/*, bred, IIV2 hög,
tornet 31 Va aln. Till denna socken
sträckte sig de s. k. Akianska
religions-oroligheterna på 1780-talet; huru
visli-gen de dämpades af dåvarande öfverhet
upplyses i Wallqvists eccles. samlingar,
61—70 sidan.
Gårdar och byar: Kråkesjö, säteri, se den
artikeln; 3/4 Djurhult, V2 Flädingsnäs, l8/4
Bondeskog, 1 Backa, Vg Flädingsmàla, 1
Häste-beck (den 30 Juli 1859 beviljades namförändring
till Grim,snäs), 1 Kråkesjö, 1 x/<> Läshult, 1
Mos-hult, 1 Nickalycke, 1 Sibbamåla, 1 Tjugosjö, 1
Ålebäcksås, 1 Påfvelsmàla höra till de
Wadstena-hemman, som nu kallas »krigsmanshus-donation.»
— Moshults fjerding består af: 1 Gåsemåla,
säteri, med 942 tunnl., hvaraf 26 åker, 1
Askare-måla, med 1,006 tuul., hvaraf 25 åker, tax. till
8,700 rdr, har 2 egare, 1 Moshult, med 1,386
tunnl., hvaraf 38 åker, Vj» Påfvelsmàla, 1
Mos-hultsmåla, 1 Skrämbohult, 3/4 mant. ibm. tax.
till 3,750 rdr, med 74GV4 tunnl., hvaraf 10
åker, är sergeantboställe; på dessa hemman bodde
1855: 442 personer. Denna fjerding hade en
pastor i Algutsboda, i anseende till timad
olyckshändelse, fått sig förlänt i ecclesiastikt hänseende
af dess slägtinge dåvarande pastor i Ljuder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
