Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pel i väfvarämbetets i Speier beslut 1351 att fastställa lönerna »för
all evighet».1 Gesällbrödraskapens försök att värna om gesällernas
intressen möttes ock med häftigt motstånd från mästarnas sida, och
ämbetena sökte på hvarjehanda sätt upprätthålla sin maktställning. De
preussiska städerna besluta på en ’Tagefahrf i Marienburg 1385 att
en handtverksman eller gesäll som inställer sitt arbete skall få örat
afskuret.1 2 Där, liksom 1421 för de rhenska städerna, förbjudas
gesällerna att hålla dryckeslag. Man söker att pressa ned deras föreningar
till uteslutande kyrkliga korporationer. De orsaker, som tvinga
gesällerna att sammansluta sig äfven för tillvaratagandet af sina världsliga
intressen, äro dock allt för djupt liggande för att något dylikt skulle
lyckas. Gesällerna hade ett kraftigt vapen i hotet att ej taga tjänst
hos den mästare, som uppträdde på ett för dem misshagligt sätt.
Under 1400-talets senare hälft utveckla sig gesällföreningarna till
betydelsefulla faktorer i det ekonomiska lifvet.3 Dock må man härvid
ikågkomma, att denna utveckling först sent och jämförelsevis svagt
framträder i norra Europa, i hvars städer industrien ej på långt när
nått en sådan höjd som i städerna vid mellersta Rhen, som i Basel
eller i Paris.
Formliga arbetsinställelser finnas tidigt omnämnda. Så
strejkade 1329 gördelmakargesällerna i Breslau, 1349 garfvargesällerna i
Paris, 1351 väfvargesällerna i Speier, 1371 ylleväfvargesällerna i Siena,
1389 och 1410 skräddargesällerna i Konstanz.4 Arbetsinställelserna
under medeltiden voro dock ingalunda uteslutande eller ens
hufvud-sakligen föranledda af ekonomiska orsaker. Jämte anspråk på bättre
lönevillkor medverkar här önskan att få deltaga vid utöfvandet af
ämbetets judiciella myndighet, vid anordnandet och utförandet af vissa
kyrkliga processioner och fester, att få fritt hålla sina dryckeslag och
andra af liflig känsla för ståndets ära förestafvade önskemål. Den
sannolikt långvarigaste strejk som förekommit, den som bagargesällerna
1 Urk. tr. af Mone i Zeitschrift fur Geschichte des Oberrheins XVII (1865) 56 f.
2 Hirsch 294.
3 Schönlank i Handwörterb. d. Staatswiss. IV2 190 f. — Gesällerna förbjödos
1421 pa en Tagefahrt i Preussen att taga sig frimåndag. Tydligen med föga resultat,
då beslutet upprepades 1422 (Hirsch 294 f.)
4 Stieda Arbeitseinstellungen i Handwörterb. d. Staatswiss. I2 (1898) 736;
Schanz 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
