Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och å andra sidan medgåfvos engelska köpmän som nedsatt sig i Danzig
större förmåner; i synnerhet var detta fallet under 1300-talet.
Riga är en dotterstad till Visby. Kärnan i dess äldsta befolkning
bildas af tyskar från Visby, och dess äldsta rätt var hämtad från
Gotland.1 Dess anläggning sättes till 1201, hvilket år äfven det lifländska
biskopssätet förlädes dit.1 2
De nordtyska städerna lyckades i hansaförbundet åstadkomma
en politisk organisation, som, huru ofullkomlig och bristfällig den än
var, dock verksamt bidrog att gifva dem en härskande ställning inom
Nordeuropas ekonomiska och politiska lif.3 Detta samförstånd var
vunnet på utländsk botten. De tyska köpmän som besökte Gotland,
Novgorod, England eller Flandern gjorde gällande, att de stodo under
kejsarens och det romerska rikets skydd. De kallade sig sålunda
homines imperatoris och mercatores romani imperii eller blott
commu-nes mercatores. Gemensamheten i intressen och behofvet af enighet
ledde ock till sammanslutningar af tyska köpmän oberoende af att de
voro från olika städer, sammanslutningar som ofta fingo namnet hans or.4
Ur en dylik gemensamhet i handeln på främmande länder, hvilken äfven
återverkade på förhållandena i hemorterna, där man kom till insikt om
behofvet af en sammanslutning, uppväxte under 1200-talet det förbund
mellan nordtyska städer som fick namnet hansan. Någon större direkt
inverkan på det industriella lifvet torde hansaförbundet visserligen ej
ägt, men de nära politiska förbindelser mellan skilda städer som
härunder uppstodo ledde ofta till gemensamma öfverenskommelser mellan
motsvarande ämbeten i dessa städer.5
1 Hegel I 233; Björkander 56; A. von Bulmerincq Der Ursprung der
Stadtverfassung Rigas (Lpz. 1894) 17 f.
2 Bulmerincq 11.
3 D. Schäfer Hanse i Handwörterbuch d. Staatswiss. IV2 1115 ff.;
[Inama-Sternegg III: 2 ss. 284 ff., 289 ff.]
4 Om ordets etymologi se Gross I 125 ff; Björkander 62 n. 1.
5 [Inama-Sternegg III: 2 ss. 64 ff]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
