- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
80

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det industriella lifvet i Paris har tydligen redan under 1200-talets
senare del nått en högst betydande utveckling och står både hvad yttre
omfattning och inre organisation beträffar långt före förhållandena i
Tyskland. Arbetsfördelningen har framskridit synnerligen långt, en
oerhörd mängd olika yrken hafva afskilts och fått själfständig ställning.
Endast i undantagsfall tillät man att någon på en gång tillhörde två
yrkeslag. Utöfvandet af hvarje yrke var en offentlig rätt, som man måste
förvärfva sig enligt de bestämmelser som inom hvarje särskildt yrkeslag
voro gällande, vanligen med stora kostnader. Skråtvång var gällande
inom alla yrken. Då inom de flesta yrkena inträdesafgiften uppbars för
konungens räkning, låg det i hans intresse, att ingen som ej köpt yrket
skulle få utöfva detsamma. Inom de flesta yrkeslagen ha olika sociala
grader utbildats, där finnas redan mästare (maitres), gesäller (valets)
och lärlingar (apprentis). För arbetet hafva de mest detaljerade
föreskrifter utbildats. Handtverksorganisationen har här hunnit sin fulla
utveckling, så att man kan se de flesta för det medeltida skråväsendet
karaktäristiska dragen tydligt framträdande i godt som ondt.

* *

*



[För fullständighetens skull meddelas här en summarisk uppgift på de öfriga
handtverksämbeten eller antydningar till sådana från 1100-talet och början af
1200-talet, som utg. funnit diskuterade i den nyaste litteraturen — flera af dem beröras
också i följande kapitel. Intet af ämbetena torde i betydelse kunna mäta sig med
flertalet af de här förut behandlade.

Rouen.

Toulouse.

Nimes.

Chålons.

Lyon.

W ien.

Goslar.

Hildesheim.
Hal berstadt.

1135. Skomakare och skoflickare. Levasseur I2 267, 274.

1190. Garfvare. Levasseur a. st.

1152. Bagare (otryckt stadga). Levasseur I2 261, 277.

1184. Slaktare » » Levasseur a. st.

1187. Stenhuggare. Urk. tr. hos Fagniez I 92 f. Levasseur I2 267.

1188. Smeder. Eberstadt 115 f.

1208 (enl. traditionen från urminnes tid). Skinnare. Urk. tr. hos
Fagniez I 114 f. Levasseur I2 267 f.

1208. Väfvare (Flandrenses). Urk. tr. hos Keutgen 359 f.
Keut-gen ÄZ 94; K. Uhlirz Das Gewerbe der Stadt Wien
1208—1527 (Wien 1901; rec. af Below i Hist. Zeitschr.
XCI, 1903, 290 ff.); jfr ofvan 60 n. 4, nedan 93.

1219 o. 1223. Stadsrätt tr. hos Keutgen 182 f. Croon 71 f.;
Keutgen ÄZ 194 f.

1229. Klädeshandlare. Croon 72 f.

1226. Officia in mechanicis. Keutgen ÄZ 154; nedan 151 n. 1.

1230. Skomakare (deras innung anses gå tillbaka till stadens grund-

läggning). Urk. tr. hos Eberstadt 232. Doren 175; Croon
68 flf.; Keutgen ÄZ 96 n. 258, ss. 202, 209; nedan 93.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free