- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
49

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beträffande dessa samma bagare i Pontoise äger man kvar några
uppgifter om en tvist som 100 år senare 1263 uppstod rörande
bagar-änkors rätt att utöfva yrket.1 Med stöd af den ’karta’ som de erhållit
af konungen sökte ämbetet att förmena bagaränkorna denna rätt. De
hade ej, sades det, gifvit något dryckeslag för bagarna, ej heller kunde
de egenhändigt baka bröd till försäljning. Änkorna gåfvo emellertid
ej vika; de hade jämte sina män deltagit i den inträdesdryck som
dessa gifvit och alltid åtnjutit den förmån på hvilken de alltjämt
gjorde anspråk. Tvisten slöts genom dom af parlamentet i Paris, pä så
sätt att änkorna, så länge de ej gifte om sig, tillerkändes rätt att utöfva
yrket, för såvidt de tillsammans med sina män gifvit eller nu voro
villiga att gifva bagarna den öfliga inträdesdrycken.

Följande år kom åter samma fråga upp.2 En bagaränka, hvilken
under sin änketid bestått inträdesdrycken och upptagits i ämbetet, gifte
om sig och nekades då af bagarna att vidare utöfva yrket, emedan hon
äktat en man som ej förstod det. Men egendomligt nog upphäfde
parlamentet detta beslut. Hon skulle ånyo upptagas i ämbetet trots sitt
giftermål och trots att hennes man ej tillhörde yrket.

Äfven i Flanderns tidigt blomstrande stadssamhällen har man från
1100-talet antydningar till sammanslutningar inom handtverkarnas krets.
Sålunda skall i Arras (1148?), efter hvad munken Guiman berättat i
sitt Cartularium för klostret S:t Aaast3, ha förefunnits
sammanslutningar af handtverkare kallade caritates.4 Särskildt nämnas
skomakarna (sutores) och skräddarna (parmentarii), hvilka hvarje år
gifva en större summa penningar till den helige \ edastus’ altare. Be-

1 Urkund tr. hos Fagniez I 259 f. Eberstadt 109 redogc i ett
1217, som stadgar för bagarna i Pontoise en’årlig ranta af 10 so!.

2 Urkund tr. hos Fagniez I 261. ,, ... .

3 Ett utdrag tryckt hos Fagniez I 73 f. Jfr Hegel II

ZmfTcarmeS synes ha utgjort den vanliga beteckningen for
dern I Valenciennes är det stadens allmänna kopmansgdl,
cavitat För att »en bagare, skräddare, krögare eller annan handtverkare akn le 1 ■

ock afsäga sig yrket. Stadgan för detta gtlle ar Md ..-talet. ■

li?en Uiertaas brödraska,, kallade

Arras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free