Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107.1 Tolkningen af denna urkund har under sista tiden varit loremål
för ifrig debatt. Man har velat visa, att den ej är något privilegiebref
(skrå) för fiskhandlarna, utan endast en stadga för fiskhandeln på
torget.2 Beteckningen skrå synes dock vara berättigad, då handlingen
själf säger sig meddela ett privilegium åt en grupp näringsidkare.
Biskop Adalbert i Worms ger nämligen på framställning af grefven
och framstående personer i staden åt 23 namngifna fiskhandlare
(pisca-tores)3 ärftlig rätt4 att med uteslutande af alla andra drifva handel
med fisk, som upptagits ur Rhen. Antagligen var det just dessa 2ä
som då utofvade denna näring i staden5, och såväl för dem som för
stadens öfriga invånare och dess myndigheter gjorde sig ett behof
gällande att få denna handel underkastad vissa bestämmelser. Biskopen
som stadsherre utfärdar nu sådana på anmodan af stadens naturlige
målsman, grefven. Han förbjuder sålunda förköp, i det ingen
fiskhandlare får göra några uppköp, förr än stadsklockan ringt. Till någon
själfstyrelse eller närmare inre organisation af detta fiskhandlarlag finnes
ingen antydan. Dock skola de 23 själfva gemensamt öfvervaka, att ingen
främmande gör intrång i deras allenarättigheter. Ej ens upptagandet
af nya medlemmar är öfverlämnadt åt dem själfva, utan erfordras
därför samtycke af stadens borgare (urbanorum communi consiho).6
Äfven här ha sålunda stadens borgare föga direkt inflytande på
1 [Tr. hos Keutgen 351.] Jfr Keutgen Die Wormser Fischhändler- Urlcunde
von 1106 bis 1107 (i Zeitschr. f. Soc.- u. Wirtsch.-gesch. VII, 1899, 355 ff);
[anmärkningar härtill Keutgen ÄZ 237 f.]; Eberstadt 220 ff.; Ebebstadi Zunft *<
37 t 177 ff.; Hegel Städtewesen 118 f.; G. L. von Maubee Geschtchte der
Städteverfassungin DeutsMand II (Ed. 1870) 327 333; Eoscheb IM 8W «l 1
C. Koehne Der Vrsprung der Stadtverfassung m Worms, Mamz imd Speie, G.t
-kes Untersuehungen XXXI; Breslan 1890) 57 ff; Doken 52 ff.; [Croon 33 ff]
Jag följer i det hela Keotgens framställning, som synes mig bast losa de förefintlig.
^ Detta är Eberstadts åsikt, i hvilken afven Boos III" 82 instämt.
3 För Eberstadts påstående att dessa måste ha tagits nr biskopens famiha tinnes
mtet & naturligtvis Uppfattas som en rätt, ej som en plikt! Att i den
se ett bevis för fiskhandlarnas ofria ställning, som Stieda , Rosciier III . n. 19,
81 inr[K"iS^ 237 f. anser fixeringen i antalet vara betingad af det utrymme
som fanns tillgängligt * "V.................... —«
HMurgen, Heoi om eives majores,Koehne om ett koptnansgille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
