Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgifter, som erläggas af nya medlemmar, som ingå i deras förening
(si quis arti eorum sociari voluerit). De äga statuter (capitula) med
gammal häfd, hvilka de edligen lofvat följa vid vite af mycket strängt
straff.1 Ungefär vid samma tid omnämnes ett bagarsällskap (ars
pi-storia) i Hydruntum.2 I Rom fanns så sent som 1030 ett
träd-gårdsmästarsällskap, hvilket i sin organisation har en mängd från
antiken hämtade drag.3 En mängd grupper af personer med
gemensamma intressen voro i Rom förenade i »skolor» (scolcs). Dock är det
ovisst om dessa ej varit jämförelsevis nya institutioner med kyrkligt
och militärt syfte.4
Ravenna stod under ett starkt byzantinskt kulturinflytande och var
till midten af 700-talet en byzantinsk stad. På 900-talet kan man där
uppvisa förekomsten af flera handtverkskorporationer. Mest kändt och
undersökt är fiskarsällskapets historia. Detta sällskap — Ordo de Casa
Matha — hvilket ännu finnes kvar, företer många slående
beröringspunkter med förhållandena i Konstantinopel, sådana man känner dem
genom prefektens bok. Regler, benämningar och tekniska termer aro i
många fall desamma på bägge hållen.0
Har man nu rätt att anse, att dessa romerska och ravennatiska
handtverksföreningar förmedlat en oafbruten utveckling från antikens
»kollegier» till medeltidens mäktiga handtverksämbeten i Florens, Paris
och Köln? Det går ej längre att förneka möjligheten af att ett eller
annat handtverkslag kan ha lefvat kvar från den senromerska tiden,
i Cakl Hegel GescUcUe der Städteverfassung von Italien s
römischen Herrschaft bis zum Ausgang des mölften S t1"11’ Lp"
i det följande citerad: Hegel Städtevfass. v. It.) I 19b t., ^i.
3 L.ITkwi*’* ItaKem fr^ylTzMr
Analekten (Gotha 1904) 16 ff; den IfrågaV^
fur Social- und Wirtschaftsgesch. ^\n^hre^U i B- 1892); rec. öfver detta
römischen Gärtnergenossenschaft vom Jahrerem.
senare arbete af Kehb i Hist^ ^iingarna i Rom ha behandlats i
‘ Dettl r ?EZri*. Home la
ett stort arbete af E. EoD“ dock ej varit tillgängligt. Efter hvad Hart-
chute de ej längre tillbaka än til. 1200-talet och
ir ardTÄÄoratloner, sonr han dä päträffar, äro att anse sonr medel-
tida y“ga^ ^ Wirtschaflsgesch. n.s 25 ff redogör utförligt för förhållandena
i Kavenna och då närmast för Ordo de Casa Matha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
