Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryttaren, som nu trodde, att Prins nått den största hastighet, af hvilken
han var mäktig, och kände sig säker på sin seger, satte sporrarna i sin
häst, hvilken nu med några hopp lade en ny hästlängd till det
försprång han förut haft. Men i detsamma gaf Broncho Harry Prins
lösa tyglar, och innan ännu hundra alnar voro tillryggalagda, var
hans liufvud i jämnbredd med den andres stigbygel.
T-mannen slog och sporrade, medan Broncho Harry satt helt
lugn och nöjde sig med att bibehålla den position, han förvärfvat.
Men då de hunnit målet så när som på hundra alnar, ryckte han
upp Prins och lät honom sakta känna sporrarna. Blixtsnabbt kom
denne då upp i jämnbredd med motståndaren och, störtande vidare,
upphann han målet tre hästlängder i förväg under höga jubelrop
från cirkeltriangel-männen så väl som från de allra flesta af de öfriga
cow-boys, ty ehuru endast få vågat ingå vad på hästen, var det en
allmän tillfredsställelse öfver att T-mannen blifvit besegrad. Utan
att säga ett ord red denne direkt tillbaka till sin vagn, hvarpå
»stakeholdern» öfverlämnade insatsen samt vinsterna af vaden, hvilka
blifvit deponerade hos honom, åt Broncho Harry.
»’två hundra femtio dollar», sade Harry, då han stoppade
sedelbunten i fickan, ty vaden hade hållits tre mot ett; »det kallar jag
ett lättare sätt att tjäna penningar än hålla på att märka kalf var.
Jag kan ej bjuda på någon traktering, gossar, emedan det ej finns
whisky i lägret, men kommen i håg, att jag är skyldig er en grogg
öfver lag första gången, vi träffas på en krog.»
Vid återkomsten till lägret skedde delningen, och alla tjugufem
männen fingo tio dollar hvar.
»Det skulle ej förvåna mig, Hugh», sade Broncho Harry, då
de sutto kring elden, »om vi råkade i delo med den där människan.
Han har ett svårt lynne, och det var med tungt hjärta han
förlorade sina penningar; jag har hört, att han gjorde hela insatsen
själf, och han lär ha ingått flere vad dessutom. Han vann tjugu
af mig i förra veckan, men nu har han förlorat godt hälften af
sin förtjänst under de sista månaderna. Du skall få se, att han
kommer att ställa till något spektakel.»
»Gör han det, så öfverlämna honom åt mig, Harry.»
»Det vill jag ej gärna, Hugh. Det var jag, som täflade,
och om han vill slåss, bör det vara med mig; men jag är rädd,
han kommer att söka sak med dig. Han vet, att jag är gammal
och van, men anser dig blott för en gröngöling, och den sortens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
