Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem på sin väg ned till grufvorna. Icke många ord talades af
de tre vännerna, som gingo uppför kullen; det kändes påkostande
för dem att skiljas. Lyckligtvis var det blott ett par minuter, de
hade att vänta, innan diligensen var i sikte.
»I kunnen vänta mig tillbaka om sex månader, kamrater! För
öfrigt skall jag skrifva med samma jag kommer hem och tala om
för er allting. Jag adresserar hit, och om I flytten härifrån, så kan
ju någon annan få i uppdrag att sända brefven efter er till det
nya lägret.»
Ett sista handslag, och Tunstall klef upp på diligenstaket, hans
packning kastades upp till honom, kusken smällde med piskan, och
hästarna satte af i galopp. Sim Howlett och hans kamrat gingo,
utan att tala ett ord, åter ned till Cedar Gulch.
Tre dagar därefter, då de sutto vid sin frukost i tältet, inträdde
en gräfvare.
»Så, du är redan tillbaka från din lusttur, Dick! Nå, hur var
det i Frisko?»
»Jag kommer direkte från diligensen, ty jag har sorgliga
nyheter åt er, kamrater.»
»Sorgliga nyheter! Hvilka då?», frågade Sim Howlett.
»Det kommer att taga er mycket hårdt, kamrater, ty jag vet,
att I höllen af honom. Nåväl, gossar, det är väl icke värdt, att
jag gör långa omsvep; er kamrat English Bill har blifvit mördad.»
De båda männen rusade upp, Sim Howdett med en förfärlig
ed och doktorn med ett rop, som liknade en kvinnas.
»Det är sant, kamrater, ty jag såg liket. Jag skulle hafva
kommit tillbaka i går, om jag icke hade måst vänta på förhöret och
intyga, hvem han var. Jag var på väg till diligensen på morgonen,
då jag fick se några stycken karlar stå samlade kring en död,
som låg på trottoaren till en smal gata. Det är ju ingenting
ovanligt i Sakramento, och jag vet ej, hvarför jag gick dit och såg på
liket. I ögonblicket kände jag igen, hvem det var. Det var
English Bill. Han hade ej blifvit dödad i öppen strid, utan helt lömskt
fått en kula i nacken. Ingen hade hört skottet. För resten fäster
sig ingen vid ett skott i Sakramento. Ingen tycktes veta något 0111
honom, och förhöret drog ej fem minuter. Naturligtvis fälldes
dom för öfverlagdt mord öfver den okände gärningsmannen.
Sim Howlett lyssnade till berättelsen med knutna näfvar och
af vrede flammande ögon samt mumlade några afbrutna ord af
raseri och fasa. Doktorn tycktes ej höra på, hvad som sades. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
