Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och jag är säker på att litet mat skall smaka oss förträffligt.
Dessutom måste vi rida fort, då vi komma ut ur den här hålan.»
»Tror du icke, det är sannolikt, att rappaherna äro på vakt
vid mynningen?» frågade Tom, då indianerna gått bort.
»Nej, icke alls, Tom. Men det är möjligt, att de kvarlämnat
en afdelning eller skickat bud till någon af byarna att hålla vakt
i dalen.»
Det dröjde mera än en timme, innan indianerna återvände.
»Inga rappaher i dalen», sade höfdingen, medan han satte sig
och för att icke förlora någon tid genast började äta af köttet,
som låg färdigkokadt, »Bäst att genast bryta upp, måste gå öfver
iloden, innan det dagas; hafva sett eldar, indianbyar på sidan af
kullarna. Då det dagas och rappaherna finna spår, de komma
fort tillbaka.»
»Ja, ni har rätt, höfding», sade Sam Hicks. »De bli
naturligtvis ursinniga, då de finna, att vi återvändt genom cañón. Så
snart de se, hvilken väg vi tagit, skola säkert några af dem taga
en omväg för att möjligen afstänga vårt återtåg genom mynningen,
men vid den tiden torde vi vara halfvägs uppför berget.»
Indianen svarade icke, utan han och Jagande hunden
fortsatte sin måltid, och så snart de slutat, reste de sig upp och sade:
»Tid att gå», samt gingo och hämtade sina hästar.
»Jag tror icke, att höfdingen är så säker på att vi skola
slippa helskinnade undan, som Sam tyckes vara», sade Tom till
sin farbror.
»Man kan aldrig veta, hvad en indian tänker, äfven då han
antagit den hvite mannens vanor, såsom Hoppande hästen gjort.
Det är ju möjligt, att åsynen af eldarna på andra sidan om dalen
oroa honom något. Det hinner bli ljust, innan vi kommit särdeles
långt upp, och vi kunna bli upptäckta af några bland de skurkarna.
De äro alltid på rörlig fot. Gå in i en indianby, när du vill, så
skall du alltid finna några, som sitta och röka vid elden. Deras
hörsel är så fördömdt fin, att de kunna uppfatta ljud, som icke på
halfva afståndet skulle nå våra öron. Ett par skedars klingande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
