- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
461

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Moster mådde inte bra i qväll, så bon orkar
inte komma och hämta mig, det är derför som — som
jag ber herr Alm följa mig.

Derpå gick hon fram utanför fonddörren, för att
passa på sin entrée.

Gustaf Alm tog sig en promenad ett par slag fram
och tillbaka utanför kulisserna, för att i sitt sinne
välsigna den hederliga gummans illamående, och föresatte
sig att han på hemvägen skulle göra sin
kärleksförklaring, det måtte nu bära eller brista ; ty han kände i
detta ögonblick, eller trodde sig åtminstone känna, att
han var öfver öronen kär i den unga flickan. Derpå
stannade han nere vid framscenen, der en smal dörr i
draperikulissen förde till gasmästarens lilla prång, från
hvilket han med en mängd kranar reglerade
belysningen på scenen och i salongen, och inom hvilket prång
denne vigtige faktor i upplysningens tjenst förde en
sträng spira och lefde i ungefär samma mystiska
ensamhet som solens broder och månens kusin, den
stormäktige kejsaren af Kina.

Men, som han likväl var en godmodig och
nedlåtande herskare, brydde han sig icke om att märka, det
Gustaf gläntade litet på den smala dörren, och på detta
sätt fick en liten utsigt åt det motsatta hörnet af
salongen, af hvilken han nätt och jemnt kunde se sjelfva
hörnlogerna på raderna och de sista platserna på
parkettens tre nedersta bänkar. Gustaf kilade in ögonen
i springan och letade efter 0111 han händelsevis kunde
se till något bekant ansigte på någon af de få platser
han på detta sätt kunde öfverskåda. Nej, på parkett
fans ingen som han kände. Den der tjocka herrn som
just nu gäspade så att ban kunnat svälja både ett par
fruntimmer som su to närmast framför honom och till på
köpet ett par af orkestermedlemmarne, livilka för skam
skull stannat inne, efter som det var première, den hade
han bestämdt aldrig sett förr; det var visst någon
resande. De båda damerna uppe i första radens hörnloge,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free