- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
436

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som gå ifrån teatern och oupphörligt komma igen! Nej,
hvila sig det får man aldeles tillräckligt när det är slut
med hela leken och man ligger der inom fyra bräder!

— Nej hör på den då! — ropade en af de andra*
i det de slogo sig nad i det inre rummet och bestälde
fram cognac och vatten, — det låter ta’ mig tusan,
som om du skulle arbeta aldeles förbaskadt! Men hör
nu, hvar har vi vår teaterförståndige räknekarl? Inte
kan jag se honom åtminstone!

— Nå ja, då kommer han väl snart, — svarade
den gamle, — för det lär aldrig hända att han
försummar sig här någon enda middag. Men hör ni gossar,
hur tror ni att det går med kungliga teatern?

— Ah, det går som förut, det kan ni väl begripa!

— sade den förste talaren öfverlägset, i det han slog i
vatten åt sig; — saken är den, ser ni, att alla ä’ rädda
att ta’ tag i den frågan på fullt alvar, och derför att alla
ä’ rädda för den, regeringen så väl som riksdagen,
stads-fullmägtige så väl som de enskilda, så får den hala sig
fram så godt den kan. Det är med den teatern aldeles som
med en som har kopporna — den får nog vara i fred,
för alla ä’ rädda att få sig en släng med af sjukdomen,
och derför — —

— Ja det är nu den, det. Men hur tror ni att
det går med de andra teatrarne då? — af bröt den
gamle, i det han försigtigt bet af en Gognac och
stoppade en sockerbit i munnen.

— De gå åt fanders så småningom, allesammans!

— svarade den afbrutne, — de komma att ätas upp af
de stora kaféerna och varietésalongerna, der entréen är
billigare och der man får mat och dryck på samma
gång som man ser ©ch hör prestationerna. Sådana
lokaler växa ju upp den ena efter den andra, aldeles som
svampar om hösten — och granna svampar äro de, det
vill jag lofva!

— Rigtiga flugsvampar! — ropade en af de
yngre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free