- Project Runeberg -  Försök till framställning af Helsingforstraktens gneis- och granitformationer /
51

(1866) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

Finland, efter allt hvad jag kunnat sluta till såväl på grund
af egen erfarenhet gjord under åtskilliga resor som äfven
med stöd af andras iakttagelser och insamlade bergstuffer.
Så t. ex. har jag på Åhlön i Pargas, vid Fiskars bruk i
Pojo, vid Frugård i Mäntsälä m. fl. ställen funnit en
hornblendehaltig gneis fullkomligt analog med
Ulrikasborgstraktens. Och att åter gneisgraniten är en högst allmän
bergart, det finner man bland annat af den petrografiska
öfversigt af Finland som v. Engelhardt redan år 1820 lemnade.
Ty att hans s. k. granitgneis till största delen åtminstone
icke är något annat än gneisgranit det skönjes tydligt vid
genomläsningen af hans beskrifning öfver
Helsingforstrakten!); Det synes mig derföre som om man kunde
betrakta hela denna del af Finland — med undantag af
Wiborgs län, som till större delen utgöres af yngre granit
(rapakivi) — såsom ett stort gneisgranitgebit, i hvilket
enskilda större eller mindre dels isolerade dels
-sammanhängande partier af gneis vore inneslutna. Dessa
partier, till hvilka nu äfven Helsingforstraktens gneis hör,
hafva sannolikt engång utgjort ett enda stort helt, ett
skiktsystem, som hvilat på den ursprungliga stelnade
skorpan (den verkliga urgneisen), hvars tillvaro vi måste
förutsätta äfven om den icke mer kan ådagaläggas, men
blifvit lössprängda vid gneisgranitens utbrott, hvilken såsom
varande den äldsta af alla eruptiva formationer äfven var
allmännare och mera våldsam än någon sednare granitformation.

Huruvida man till detta gneisgranitgebit äfven skall
föra den stora skifferregion, som sträcker sig mellan
Björneborg och Tammerfors, och hvilken redan P. A. Gadd
omtalar 2), eller om icke den snarare bör anses
representera en yngre formation måhända kambrisk, det är en sak,
som jag måste lemna åt framtida undersökningar att utvisa.

1) v. Engelhardt, Geogn. Umriss v. Finland, p. 32.
7) Holmberg, Materialier till Finlands geognosi, p. 94 o. ff.

—S0€CR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 15 00:04:44 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsgneis/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free