Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Vid Jönköping, 11 mil norr om Taberg, utgöres
bergarten af en röd porfyrartad (ögon-)gneis: stora
linsformiga orthoklaskristaller ärg nemligen omgifna af svarta
glimmerflasor och något blåaktig qvarz; äfven hvit, matt
och något förvittrad oligoklas förefinnes. Skiffringen är
N—S och är isynnerhet på sina ställen ganska tydlig,
1 det bergarten blir mera finkornig nästan hälleflinteartad;
Detta utvisar, att bergarten bör räknas till gneis, hvilket
äfven Erdmann synes anse, i det han nemligen anför, att
den protogingneis, som från Jönköping stryker på båda
sidor om Wettern upp mot Hjo och Omberget, ofta är
utbildad såsom ögongneis !).
Omberget, hvilket höjande sig öfver Östergöthlands
slättland bildar en märkvärdig pendant till de icke mindre
intressanta trappbergen på Westgöthaslätten, utgöres som
bekant af en långsträckt, från norr till söder gående stock
af granit, mot hvars vestra sida nästan vertikalt stående
skikter af gråvackeskiffer, gråvackekonglomerat samt
sandsten äro uppresta, under det att vid dess östra fot nästan
horizontela lager af alunskiffer och deruppå
orthoceratitkalksten äro aflagrade (l. c. p. 38). Om man från
Borghamn, som ligger vid bergets norra ända, far ut långsmed
den branta granitväggen, hvilken nästan lodrät stupar ned
i vattnet, så träffar man uti en stor och grund bugt på
dessa skikter, men derefter stöter man åter på granit,
hvilken på ett ställe gångformigt synes skära in i skikterna.
Följer man nu vidare stranden söderut, anträffar man
slutligen skikter af en högst egendomlig beskaffenhet. De
äga visserligen de förut nämnda straternas allmänna
habitus, men visa sig tydligen vara mycket förändrade. TI st
f. den mjuka gråvackeskiffern och dess konglomerat finner
man en hård, merendels köttfärgad och ofta chloritblandad
skiffer, hvilken genom inblandning af små fältspat- och
qvarzkorn får ett sandstens- eller konglomeratartadt ut-
1) Vägledning till bergarternas kännedom, p. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
