Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA AKTEN.
Brukspatronens enskilda rum innanför kontoret.
Till höger uppe vid fonden ingångsdörren. Till venster
vid andra kulissen ett fönster med gröna jalusier
for, och framför detta en stor pulpet med skrifstol
framför. Midt i fonden ett stort kassaskåp och en
hylla med kontorsböcker. På venstra sidan, högst uppe
i fonden, en tapetdörr, ledande till stora våningen i
huset. Till höger en soffa.
Första scenen.
ANDERSSON (omkring 50 år, gravitetisk och
godmodig, håller på att städa i ordning böcker, tidnin
gar och papper på pulpeten). Undrar just hur
brukspatron skulle bära sig åt utan mig? Nånå! det inser
han nog också, fast han inte säger något. (Blåser
på ett papper.) Fy! hvad dammet är för ett
obehagligt tiug . . . det är alldeles som den der munsjör
Pierre: lägger sig i allting! Sprätter man bort’etfrån
det ena stället, så fäster det sig på det ar dra! (blå
ser) Fy! (ser öfver jalusierna ut genom fönstret.) Der
går han öfver gården med ungherrarnes chokolad !
(härmar.) Se, så han hoppar på tåspetsarne med bric
kan! Fy tusan, jag vill inte se på det! — Det finns
ingen riktig gentiljess hos betjänter nu för tiden . . ..
tacka vill jag i mina unga dagar! Den som skulle
vara hoflakej hos salig kung Carl Johan, han fick
min själ lära sig att bära sig åt som folk! Gick det
inte på sin fransyska så . . . klatsch! . . . var det inte
långt efter . . . (torkar sig i ögonen.) Och tänka sig
att han med högst egen hand gifvit mig, ovärdiga
stackare, inte mindre än tre örfilar! Det var en kung
som förstod sig på att vara nedlåtande af sig emot
folk, det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
