Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Lycka till en god början», skrifver han sålunda den 3
september till den nu arméen åtföljande vännen. »Du kan
väl finna, huru jag, som vurmar af faderneslandsentusiasm
och hat till kontinentaldjäfvulen, skall vara till mods vid
en så god början, hvilken jag hoppas och önskar skall
krönas med fortgång och godt slut. Sedan vi hafva fatt
så goda nouveller från Tyskland», berättar han ett par
veckor senare, »är tonen här alldeles i high spirit. Både
svenskar och engelsmän supa som svin, och kronprinsens
välgång med hurrning och klappning är ordningen från
kojan till den rikaste boning.» Och den 28 oktober, efter
underrättelsen om segern vid Leipzig, som han dagen förut
genom en resande, öfverste James, erhållit, utbrister han:
»Himmeln vare lofvad! Om jag hade uttryck, svarande mot
mina känslor, vore jag ej värd att vara svensk; detta gör,
att jag icke vågar skrifva till prinsen. Mitt bref skulle
blifva fadt. Jag låter således bli, men om du någon gång
frågar min hustru, kan hon intyga, att min glädje gränsar
till galenskap.»
Från denna hänförelse kommer han in på det mindre
upplyftande ämnet Björnberg.
Denne hade på hösten drillat sig till brännvinsarrendet
i länet, något som Rosen antog skulle förkorta
kommerserådets lifstid, helst jäsningen mot honom vore allmän. Vid
sista eldsvådan hade han visligen tagit det parti att gå hem
(likväl något knuffad), sedan släckarne kommit på den tanken,
att det skulle göra hans ovettiga strupe godt att blifva
läskad i kanalen. Emellertid, sedan Björnberg fått
arrendet, började han genast sätta bränneriet i stånd med den
drift, som man ej gärna kunde neka hos honom. Öfver
hundra man arbetade natt och dag, men ändå kunde han
ej börja bränningen förrän flera veckor efter den tid, då
han enligt kontraktet haft rättighet härtill. Nu vägrade man
honom emellertid i statsrådet en förlängd bränningstermin,
på samma gång som han affordrades afgift för en tid,
under hvilken han ej kunnat bränna. »Jag trodde aldrig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
