Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•g–’ r.
_____I GREVESLOTTET_
och steg helt varsamt uppför densamma. Över mitt
huvud, men mycket dämpat, kunde jag höra
pianospelet, som blev allt tydligare, ju högre upp jag kom.
Aldrig i livet skall jag glömma, vilket underbart
intryck den härliga, allt starkare ljudande musiken
gjorde på mig, då den nedträngde till mig i mörkret och
fångenskapen. Det kändes, som hade jag varit
begraven och tusende fåglar sjungit över min grav och
jag kunnat höra och förstå dem alla. Men då jag
stigit uppför sista trappsteget, stannade jag, och nu först
kom tanken på, vart jag ämnade taga vägen, och hur
jag skulle finna utgången. En iskall rysning genomfor
plötsligt hela min kropp, ty jag såg ganska väl, att
gången, i vilken jag stod, ledde rakt fram till grevens
kabinett, där flygeln stod. Om jag helt plötsligt
komme in till honom, vad skulle han väl tänka? Men jag
märkte tillika, att en ljusstråle från kabinettet trängde
in i gången, och detta lockade mig att smyga
närmare fram. På spegelglasets baksida fanns ett skadat
ställe, som utifrån liknade en svart fläck och ofta hade
förargat mig, då jag polerade glaset. Detta var,
såsom jag nu märkte, med avsikt gjort, på det man
inifrån löngången skulle kunna få en överblick av
rummet och undersöka, om det var tomt, innan man satte
mekanismen i rörelse och steg fram. Jag tryckte mig
ljudlöst intill väggen och tittade in. Där satt greve
Henrik i sin korta morgonrock av sammet framför
flygeln med ryggen mot spegeldörren och spelade
fortfarande, och alla fönster stodo öppna.
Jag ville genast åter smyga mig bort, men musiken
rent av fängslade mig, så att jag ej kunde få nog av
den, och nu tillika förstod jag, huru den kunnat stjäla
===== 173 =====
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
