Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
< ^ Tf^––==t-
_PAUL HEYSE_
nom upp ur den svala källaren. Jag begärde
ingenting bättre, ty nu kunde jag riktigt i god ro få betrakta
min unge greve. Men glädjen blev svårt förbittrad för
mig. Ty det dröjde inte länge, förrän greven var inne
på sitt gamla odrägliga tal om den goda gamla tiden,
och huru ungdomen nu ingenting dugde till utom att
sitta bakom spisen, hänga näsan över böcker eller till
och med skriva i tidningarna. Ännu kommer jag ihåg
ett och annat, som föreföll mig särdeles avskyvärt.
Framför allt var det en sak, som jag aldrig kan
glömma, hur gammal jag än må bli. Greve Henrik hade
nämligen som halvvuxen yngling varit med sin far i
Paris, där kejsardömet då stod i sin glans, och som
den gamle herrn icke svor högre vid någon gud än
vid Napoleon, blevo de på det bästa mottagna. Men
den gamle, farfadern till vår greve Ernst, hade under
revolutionen varit bosatt i Paris i flera år och flertalet
av de förfärliga blodsmännen hade varit hans goda
vänner. Om dessa berättade nu greve Henrik för sin
son. ’Tror du,’ sade han, ’att kejsaren skulle ha
vunnit sina slaktningar med vår tids hederliga borgare?
Han hade tämt vilddjur och släppte dem nu åter lösa
mot sina fiender. Luften i Paris var, ännu under
kejsardömet, mättad av en egendomlig blodlukt, i vilken
alla späda plantor och veka sinnen hängde huvudet i
ängslan och van trevnad, men den, som kom dit med
en fast, manlig själ, han blev berusad av den kvava
lukten, så att han skulle kunnat ta ett tag med själva
djävlarna. Och liksom männen hade även kvinnorna
smakat blod, och att dricka blod gör ögonen klarare
och modigare än att sluka damm. Ser du,’ sade han,
’då man nu för tiden betraktar världen och i
synner-= 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
