Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL HEYSE
förlorar på, om jag hellre blir er svaret skyldig. Hjälpa
mig kan ni ändå inte."
"Hjälpa? Vern vet, kära fröken? Det sker ännu
underverk var dag." Han fläktade med hatten åt sig
svalkan, som steg upp från floden, och hans ansikte
antog på en gång ett gladare uttryck, mera modigt, ja,
nästan övermodigt, som om han plötsligt fått ett
riktigt lyckligt infall.
Hon stannade och såg allvarligt på honom.
"Jag tror, ni vill gyckla med mig," sade hon. "Ni
känner mig ej, och jag förklarar, att jag finner det
överflödigt att tråka ut er med mina personliga
förhållanden, och ändå talar ni om att hjälpa mig "
"Förlåt, fröken, jag menade fullt allvar med mina
ord. Men ni har rätt, det finns inga recept för
sjukdomar, som man ej känner. Jag vill uppriktigt säga
er, hur jag kom att yttra mig, såsom jag gjorde; jag
trodde mig förstå, att ni ej kunde fly ur fångenskapen,
såsom ni kallade det, därför att. . nåja, därför att ni
saknade nödiga penningmedel och varken kunde eller
ville vända er därom till andra, som själva ingenting
hade att undvara — det finns ju så mycken nöd och
hjälplöshet, som skulle kunna avhjälpas med en helt
obetydlig summa. Hur mången ung kvinna skulle icke
lämna den ort, där hon vistas, och söka på annat ställe
en bättre ställning, blott hon kunde disponera ett
mindre kapital. Och ser ni, fröken, eftersom jag nu hett
oförmodat blivit kapitalist. ..."
"Min herre. ..."
"Nej, ni får inte ta illa upp, fröken. Jag vet väl,
att många hellre ta emot allt annat av en obekant än
pengar. Om ni nu fölle i floden där och jag vågade
. 32 •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
