- Project Runeberg -  Fem noveller /
230

(1879) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernskådaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

STJERNSK Å DÅREN.

Först då han hörde klockan slå nio i
kyrktornet, reste han sig upp och anträdde återvägen
till staden. En qvar t senare stod han vid sin
egen port.

Den lilla lampan i förstugan, som hvarje
afton stod tänd och väntade, tycktes betrakta
honom, frågande, hvarför han denna gång kom
så tidigt hem. Hans hand darrade, då ban nedtog
den från dess plats, för att lysa sig upp för
trappan. Han gick med långsammare steg än
vanligt och då ban uppnått första våningen, måste
ban blifva stående en stund för att hemta andan.
Ännu några trappsteg, och ban befann sig vid
dörren till sin hustrus ocli sin dotters rum. Han
lyssnade ett ögonblick. Derpå drog han ett djupt
andetag och klappade sakta på dörren. "Är du
ännu uppe Gioconda," frågade ban.

Dörren öppnades genast. Det tycktes nästan
som hade man derinne stått vid tröskeln och
lyssnat nedåt trappan.

"Det är ännu bra tidigt," sade fru Gioconda,
som ännu klädd stod framför honom med
nedslagna ögon. "Mår du icke bra, eftersom du har
lemfiat cafét före den vanliga timman?"

Han svarade icke. Hela hans själ tycktes
hafva samlat sig i ögonen, hvilka med ett sällsamt
uttryck hvilade på hans makas sköna gestalt.

"Gioconda," sade han ändtligen, "jag har
velat säga dig ett ord ännu i dag — jag har
tänkt derpå allt sedan i morgse. Du har gjort
det öfvermeuskliga: på det att Beppina ej skulle
hata mig, liar du sagt henne, hvad vi för evigt
bort dölja för henne. Hon är ett godt barn, och
hon kan endast så mycket mera älska dig derför.
Men likväl hade det kanske varit bättre, om man
på ett lindrigare sätt . .

Han kunde ej tala vidare, så häftigt slog
hans hjerta. Ilan hoppades att hon skulle komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysefem/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free