- Project Runeberg -  Gustaf Vasa. Hans personlighet och hans betydelse /
32

(1896) [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•Ö3

han till den senare, “att du är så het att längta och trängta
efter olyckan . . . Oss förundrar ock, att du ställer ditt sinne
så hårdt in på ogrundade och ovisse meningar, att du icke
kan märka den farlighet, utan går fram efter ditt eget
sinne.“ “Vore godt“, heter det till den förre, “att du
betänkte din och din släkts och alla Sveriges inbyggares bästa,
hvilket hänger som på en silkestråd, och betraktade det
kall dig Sveriges inbyggare anförtrott, så att du den ära
och heder, som dig af ditt fädernesland bevisad är, ville
som en ärlig furste lägga på sinnet.“ Båda skulle hvar på
sitt sätt rättfärdiga faderns farhågor. “Quicquid agas,
pru-denter agas, et respice finem“, “gör hvad du gör försiktigt
och vist, och tänk uppå slutet“ var ett af hans varningvsord
till dem, som förklingade ohördt.

* *

*



Liksom riksdagen i Västerås 1527, hör riksdagen i
Stockholm 1560 till de ryktbara scenerna i Gustaf Vasas
lif. I sitt testamente lämnade han efter sig åt sin familj
en grundlag, som visserligen i mycket var ofullkomlig, men
som är rörande genom sina förmaningar att upprätthålla
faderns verk, i hvilken härtig Karl en gång sökte
berättigande för sitt uppträdande mot Sigismund och som ännu
länge efter Vasa-ättens utslocknande åberopades med
vördnad. Hans sista tal gjorde ett djupt intryck, och man äger
från olika håll samtida om än fragmentariska uppteckningar
af detsamma, hvilket är mer än man kan säga om det stora
talet 1527. En af konungens samtida, en gammal torr
krö-nikeskrifvare, vid namn Rasmus Ludvigsson, har till och med
inspirerats af detsamma till följande poetiska omskrifning:

I gode svenske män, han sade,

Se mig här i thenne konglig stade.

Men oss bör ej förgäte med rätte:

För fyretie år seden syntes thette
För människors ögon omögligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hevasa/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free