- Project Runeberg -  Gustaf Vasa. Hans personlighet och hans betydelse /
5

(1896) [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förekommande pjesen “rock“ — hvad vi numera på svenska
kalla torn. Hade formen blifvit bevarad och betydelsen
lefvat kvar i sinnena, hade vi möjligen fått höra talas om
ätten Lans — i sig själf ej orimligare än Sparre och Bielke.
Nu bibehölls ej den förra, måhända därför, att betydelsen
glömdes, och etter åtskilliga växlande mellanformer
framstod på 1500-talet en vapentyp, hvari man trodde sig
igenkänna en risknippa (faskin) eller, i en förädlad form, en kärfve,
hvad man med ett annat ord kallade en vase. Konung Gustafs
hofgenealog sammanställde bilden med namnet på gården Vasa
i Seminghundra härad i Uppland, som dock längesedan
upphört att vara sätesgård. Man började redan under konungens
lifstid att tala om “vasan“, och det berömda namnet tog på
detta sätt genom åtskilliga omvägar och genealogiska
funderingar sitt inträde i vår historia, men godkändes af
konungen själf.

* *

*



Man har oriktigt tillskrifvit Gustaf Vasa valspråket
“med Gud och Sveriges allmoge“, men det har skett i den
riktiga känslan af det nära förhållandet mellan konungen
och denna samhällsklass, i den inskränktare mening, hvari
vi numera fatta ordet. Medan öfverallt i Europa vid
medeltidens slut allmogen förlorat sin politiska betydelse, när
den ej sjunkit i verklig lifegenskap, hade den i Sverige sin
stora tid. Midsommardagen 1434 inledde för den ett
århundrade af ett rörligt politiskt lif, hvartill motsvarighet
torde funnits endast i den gråa forntiden, oclrden uppträdde
med en själfmedvetenhet, som skrämde prelaterna och
förvånade främlingar. De forna landstingen blomstrade
flere-städes upp till ny verksamhet; landskapen brefväxlade
inbördes och afslöto förbund eller brödraskap med hvarandra.
Känslan af fäderneslandet var ännu i viss mån beslöjad eller
rörde sig uti landskapssjälfständighetens form, men
åtminstone en allmän politisk fråga bragtes inom allmogens
synvidd, försvaret af det nationella oberoendet. Denna nyburna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hevasa/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free