Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den icke. Avgörande var kvinnofrågan och de strider
den väckte. Strindberg såg ju för övrigt gärna ett
sammanhang mellan dessa båda frågor, i det att han
beundrande framhöll hur förnuftigt bönderna löst
kvinnoproblemet.
Vilken skarp lut kvinnofrågan vart för hans demokrati
synes klart av hans resonerande artiklar i ämnet.
Nästan för varje artikel blir han mindre demokratisk. Först
är det endast i fråga om kvinnorna han förkastar
demokratin. Men det var ju ej lätt, allra minst för
Strindberg, att följa en princip i en punkt av sin åskådning
och en annan i de andra. Också ser man snart hur hans
syn på de andra problem som han i kvinnosaksartiklarne
behandlar skiftar karaktär.
Redan i företalet till Giftas II (1886) tager han
amerikanernas parti mot kineserna i invandrings frågan.
Det hade han ju redan gjort på 1870-talet, men nu är
tonen skärpt. Likaså i Sista Ordet i Kvinnofrågan (1887).
För kineserna hade emellertid Strindberg en gammal
förkärlek. I Kvinnosaken enligt Evolutionsteorin (1888)
tager han ock ganska matt amerikanernas parti mot
kineserna men dess ivrigare mot negrerna, vilka, säger han,
stå den europeiska förbrytar- och idiottypen nära och
alltså ej kunna få ha en civiliserad människas rättigheter.
Man ser att Strindberg skarpt genomför principen om en
medfödd över- eller underlägsenhet på rasfrågans liksom
förut på kvinnofrågans område.
Redan i Maktfrågan eller Mannens Intressen (1887)
hade Strindberg funnit talet om människans rättigheter
vara ett knep varmed de små narrade huvudet av de
stora. Detta var den första hithörande artikeln som
skrevs i Tyskland, vars inflytande tydligen redan från
början drivit Strindbergs åskådning i aristokratisk-makt-filosofisk
riktning. I Kvinnans Underlägsenhet under
Mannen (tryckt 1890) skönjer man tydligt ett visst
bestämt tyskt inflytande: Nietzsches. Där hävdar han att
de bäste, de starkaste, de klokaste skola ha mer att säga
i samhället än de okunnige, och att man bör utveckla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
