Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kvinnans Undertryckta Ställning. Där
klandrar han Familistären i Guise, som han förut prisat,
emedan den genomfört kvinnans jämlikhet. Där
utdömer han totalt alla 80-talets författarinnor, främst den
främsta, fru Edgren, medan han i förra artikeln blott
angrep ett skådespel av fru Alfhild Agrell som även för
kvinnans anhängare (åtminstone för Branting) var litet
besvärligt att prisa. Där anför han som bevis på
kvinnans bristande logik att hon vill kalla det inkonsekvent,
om han nu ringaktar Tegnér, som han för 16 år sedan
berömde.
Det mesta av sina den gången strukna angrepp
återupptog Strindberg i artiklarne Sista Ordet i
Kvinnofrågan, tryckta i början av 1887 i hans vän
Jörgens publikation Stockholmsbrev. [1] Tonen är dock där
lugnare och förblir så i de följande artiklarne. Han
kritiserar lagen om äktenskapsförord, emedan den ej
krävde någon kvinnans underhållsplikt gentemot barnen
(detta är nu ändrat). Han finner det framför allt orätt
att kvinnan vill intränga på männens arbetsmarknad,
utan att mannen fritages från sin underhållsplikt mot
hustrun. Han medgiver gärna att äktenskapet är en
föråldrad institution, men det vilja visst icke en hel
grupp moderna kvinnoemancipatörer medgiva. Han är
nu absolut emot att kvinnan skall få samma uppfostran
som mannen. Målet är icke att utjämna könsskillnaden
utan tvärtom att skärpa den, ty utvecklingsläran visar att
specialisering är framsteg. Han angriper den
»avkönade» unge mannen som i kvinnan icke ser en könsvarelse
utan en högre andlig företeelse.
I Numerisk och Proportionell Rättvisa
(tryckt därsammastädes något senare) är han absolut
emot kvinnans rösträtt. Han. söker visa att det är
olyckligt för kvinnan själv, om hon tränger in på mannens
arbetsmarknad, ty därmed minskas äktenskapen.
Fortfarande står hart helt på utvecklingslärans ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
