Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ock rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. 101: Eckern skrifves i SD NS 3: 592 fr. 1420 JEker,
men det i art. omnämnda Ekeryd å samma st. Ekerydhe. Se
närmare under Eker, där sjönamnet undergår en förnyad
behandling.
S. 102: Edslan bar som nämnts i fsv. tid hetat *Etle; jfr
det däraf bildade sockennamnet Etlseskogh. Till de ord, som
kunna vara besläktade med detsamma, må läggas lit. aidyti
’toben, getöse machen, (jfr Bezzenberger Bezz. Beitr. 27: 172).
Det uttal af sockennamnet Edsleskog, hvilket af min
meddelare betecknats som »Älskog», återspeglas äfven i viss mån i
den form af sjönamnet Edslan, som jag nu funnit å General
Landkort öfv. Vg. o. 1688 : Alen (för ÄJLen?).
En intressant motsvarighet till vårt sjönamn är det no.
älf-namnet Eitla, anfört af Rygh NG i det nyligen utkomna 15:de
bandet, s. 254.
S. 104: Eklången. Gårdnamnet Eklången (ock sålunda
äfven det till grund liggande sjönamnet) är tidigast uppvisat
år 1279: in ekelang (SD 1: 545); alltså fsv. nom. ’Ekelanger;
se LÅngen.
S. 107: Emmern. Jfr no. älfnamnet Eima Rygh Elven.
s. 37. Åmmern, Åmmen ock Emma&n i Lerbäck böra ej föras
till émber ’dimma’, utan till en stam äm-, hvarom närmare
under de resp. artiklarna samt immelångeii ock Ima, där fsv.
former anföras.
S. 113: Fegen. En skrifning Fögen förekommer å
General Landkort öfv. Vg. o. 1688, men är säkerligen felaktig för
Fägen.
Om människooffer i vattendrag jfr Grimm D. myth.3 1:462.
S. 115: Femlingen. I fråga om tydningen af detta namn
bör den möjligheten ej alldeles förbises, att Femlingen är en
subtraktionsbildning ur gårdnamnet Femlingehult, år 1629
skrif-vet Fimlingahult, hvars första led kan innehålla ett patronymicum
på -ling ock som sålunda till sin bildning är att jämnställa med
t. ex. nsv. Amungared, fsv. Boghlingathorp, fsv.
Quillinga-by o. s. v. Det bör dock anmärkas, att af de öfver hundra
dylika med patronymica sammansatta namn, som äro mig bekanta,
jag icke känner något på -hult från fsv. tid ock af nysvenska
sådana blott två, Hveningehult ock Sedingehult, båda från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
