Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trummen -> Härlöfssjön
Uttran kallas hos Tuneld Uttringesjön
Vedan kallas äfven Vedasjön
Ved(d)en -> Vedamålasjön : Ve damåla, hvars första led
innehåller samma gamla sjönamn ‘Vidhi
Vigotten -> Fagerhultsjön
Yttem -> Ytterrassjön
Ören 5 -> Lagmanshagasjön
Örlen -> B&nsbärgssjön.
Denna lista torde lätteligen kunna mångdubblas. Hit höra
äfven sådana etymologiserande nyskapelser som Boseken för
Busken ock Valdemaren för V&mmeln.
Utvecklingen har alltså i regel gått från enkla till
sammansatta namn. Enahanda är förhållandet i Norge (se
Rygh Stud. flerstädes). Undantag (s. k. ellipser) anföras
ofvan under 1 d.
3. Om genas har redan något talats under A 6.
De svenska sjönamnen voro åtminstone under fsv. tid
samtliga maskuliner, en omständighet som beror på att
appella-tivet sjö äfven i äldre tider hade maskulint genus. Principen
att gifva dem maskulint kön genomfördes med sådan
konsekvens, att feminina eller neutrala grundord, som utan afledning
användes som sjönamn, erhöllo samma kön. Hit höra af de
under A 1 uppräknade:
Axen (: ax n.)
Blåkaren (: kar n.)
Fenen (: fen n.)
Gryten (: gryt n.; jämte
n-afledning)
Saxen (: sax n.)1 2
Sinnern (: sinner n.)
Skälen (: skäl n.)
Spjuten (: spjut n.)
Stjälpen (: stjälp n.).
Kanske man också bar att efter denna regel förklara fsv.
Sals-n&es (1337 : Salen) för väntat Sala(r)n©s. Samma lag, enligt
hvilken ett ord kom att med afseende på genus rätta sig efter den
ortnamnskategori, till hvilken det hörde, har äfven gällt i no.2
De få undantag, som kunna uppvisas, äro säkerligen af
ungt datum, ock dylika namn beteckna vattensamlingar af så
1) Jämte n-afledning.
2) Se härom Bugge Ark. 7: 262, Rygh NG Indi. s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
