Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till v. (isi.) fora, J)ola (Much PBB 17: 65); dock äro dessa
härledningar ganska osäkra1.
Ett älfnamn ligger till grund för Hämningen (: ‘Bemma
eller ‘Rmmna; jfr Bämnaå) ock sannolikt äfven för åtskilliga
andra, t. ex. Funningen, Krökingen, Tåfösingen. Jfr fno.
sjö-namnet ’Meringr : älfnamnet ‘Mara, nu Muru (se Rämningen).
Emellertid hafva måuga ofvanstående namn i fsv. tid icke
ändats på -ing-. Vi hafva här att urskilja tre fall:
a) De fsv. gårdnamnen Holundsrydh (Hul-), H olundsfar hult
(Hul-, -holt) visa, att sjön Hulingen i fsv. hetat Holunder ock
Hulunder, d. v. s. ’hålsjön* (se Unden, Unnen). På samma sätt kan
i andra namn på -ing (ock -ung) en sammansättuingsled -under
dölja sig. De nsv. gårdnamnen Midingstorp, Midingsbråten,
Mi din gs vik utgå möjligen från ett ‘Mipundsporp o. s. v., af ett
*Mi{)under (hvilket förhåller sig till Mien som l^ällunnen till
fjällen (?) ock som Iinsjön till Immen o. s. v.). Så kan äfven
Skillingsmåla ~ Skälen bedömmas.
b) I vissa fall har suffixet -ing bevisligen tillagts i yngre
tid. Så har Vinningen hetat ‘Hvinir, Yxningen utgår från ett
’Yxne ock Ärtingen äfvenledes från en enklare form; jfr fsv.
Hvinisrum (uppvisat i ä.-nsv.), Yxnarum ock Aretamarkh.
Så kan det äfven ha gått med andra namn; jfr Grytingen,
hvilket namn växlar med Gryten. Hissingen har i äldre tid
kallats *Hi{)sio, Bressingen möjligen *Bré|)esio. Jfr Islingen
: fsv. ‘Ise (se 8) samt Gröningen : Grönbo.
c) Många af namnen på -ing ha i äldre tid haft ändeisen
-ung. Detta är fallet t. ex. med Föllingen, fsv. Filunger (1337),
vidare med Mellingen, fsv. ‘Mtylunger : Midhlungsbotha (1413)
samt Närdingen : fsv. Nerdungahunderi (1219). Liknande
bildningar har man också att söka bland de sjönamn på -ing, hvilkas
stamvokal icke uppvisar omljud, såsom Borstingen, Dälingen,
Hunningen, L&dingen, ‘Malingen, Malmingen, Budingen,
Skraf-lingen, Starringen, Svartungen, Tjalingen, Tjutingen, Valingen.
Emellertid kunna dessa äfven vara bildade med suffixet -ing
efter omljudstidens slut.
Slutligen erinras i detta sammanhang om några sjönamn
på -ingen (-ungen), för hvilka säkert eller så gott som säkert
1) Se Hellqu. Sv. ortnamn på -inge s. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
