Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är i öfrigt möjligt, att Åsen 1 har ett helt annat ursprung än
från sv. ås.
Äskiln äs3kilsn 1 (Gran s. 502 [1754]) Västanfors sn,
Nor-bärgs bärgsl. Vstml.; å GS 3 Ö 31 kallad Eskilsjön. Då sjön
är belägen i Vstml., där sådana sjönamn som Asmund ock
Ing-fasten uppträda, finnes intet skäl att betvifla, att namnet
innehåller fsv. personnamnet Äskil. Snarast har det uppkommit
genom ellips ur Äskilsjön.
Itran, älfnamn, se Ettern.
Axen, se ijen.
Öbjörken ö3björ2ken 1. (numera mindre ofta) öj3björ*ken
(Öjbjörken Hermelin 1801, GS 3 Ö 31) mellan Åkerbo,
Snäf-ringe o. Skinnskattebärgs b:der Vstml. Första leden är fsv.
Öia, gen. pl. till 0 (se Öjaren). I närheten ligga Stora o. Lilla
Björkenf Fet-, Myrbjörken. Om senare leden se Björken.
. Öbälen, af allmogen uttalat »öbäem» (Öbälen GS 4 Ö 37)
Hjorteds sn, S. Tjusts hd Kim. Sjön är omgifven af bärg ock
skogsmark ock delvis ganska djup. Ungefär 5 kilom. från sjön
ligger en mindre gård, Bälö, hvars namn väl sammanhänger
med sjönamnet. Första leden är tydligen sv. ö, fsv. 0, isl. 0y,
hvilket ord är ytterst vanligt i svenska sjönamn (se Öjaren).
Endast en mindre ö finnes i sjön; men detta utgör intet hinder
för att ordet ö ingår i namnet. Man har nämligen exempel på
att sjöar med blott en enda ö eller holme kallats Ösjön 1. dyl.
Senare leden är svår att bestämma, då äldre former alldeles
saknas. Det är sannolikt, att den har en betydelse analog med
den, som uppträder i namnet å den närliggande SkrikegaUen,
oek alltså hör till den onomatopoetiska roten bhel i sv. dial.
bjäla ’gråta, jämra sig 0. s. v.\ isl. Beli kolaren’, hvaraf äfven
sjönamnet Bjälmen är aflett. Jfr för öfrigt t. ex. Galmaren,
Jäl-maren, Kärnten, Tjutingen, Yinen. — I detta sammanhang må
erinras om det fno. gårdnamnet B©lis(h)eimr, nu Blesum, hvars
första led Rygb NG IV. 1: 71 lemnar oförklarad. Tillåta månne
naturförhållandena att här antaga ett sjönamn #B©lir,
motsvarande senare leden i öbälen? Jfr Blekhem : fsv. sjönamnet
~Sléke (se Bleken 2).
*) Uttal suppgiften är ej fullt klar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
