Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anses innehålla den nämnda älfnamnsstammen lem- ock
betyder väl änden af älfven Isma1. Det är i så fall en bildning
som närmast bör jämföras med sjönamnen Nätter- ock
Sillhöf-den o. d. Utgående från dessa fakta, förklarar jag
Åmännin-gen såsom innehållande det nnder Åm(me)l&ngen uppvisade
ånam-net fsv. Äma ock antager, att detta namn burits af Kolbäcksån
eller någon annan af de icke få större eller mindre vattendrag,
som utfalla i sjön.
Någon sammansättning med & *(mindre) flod 1. älf, i älsta
tider Vatten’ (jfr t. ex. Åland ’vattenlandet*), torde här icke
föreligga. Annars förekommer ordet ofta i sjönamn : Åsjön2, Åtjärn
(GS 1 V 32, 3 Ö 31); jfr äfven ijen ock llfl&ngen. Om
emellertid namnet är sammansatt med å, kunde senare leden utgå
från ett äldre mynning ock sålunda till sin ljudutveckling
jämföras med det i dessa trakter vanliga -benning <- -bynning;
jfr t. ex. Ombenning, fsv. Am(m)undabygning (SD NS II).
Åndern, af allmogen uttalat »åndern», om jag riktigt
uppfattat min meddelare, med^akc. 1 (Åndern Grau 8. 536 [1754],
SGU 19: 4; Åndern GS 3 Ö 31; Åndern Tham Vest. ss. 5,153,
säkerligen felaktigt) Heds sn, Skinnskattebärgs hd Vstml. Den
här uppträdande å-vokalen beror utan tvifvel på samma
dialektiska utveckling, som t. ex. gifvit b&nd, bånn af band, hånn
af hand o. s. v. Den riksspråkliga formen vore alltså Åndern.
I fråga om härledningen ligger det närmast till hands att
antaga, det Åndern är ett af de många »jämförelsenamnen», som
man påträffar bland våra sjönamn. Att dömma af sjöns form,
innehåller namnet sv. dial. andor (andra, ändra o. s. v.), no.
onder o. s. v., isl. endurr3 *den kortare af ett par skidor*. Ett
dylikt jämförelsenamn bär äfven den i närheten belägna (runda)
sjön Spaden. Jfr för öfrigt t. ex. Nyckeln, Pungen, Smedbåljen,
Spiken, Spjuten, Tyreln, Värpeln samt öfversikten II, s. 70. Något
tveksam beträffande denna härledning blir man emellertid genom
det fno. älfnamnet Andra, omnämnt af Rygh NG IV. 1: 32. Det
torde dock icke vara otänkbart, att äfven detta namn kan tillåta
en motsvarande härledning (jfr Rygh Elven. s. 5).
*) En annnn tolkning ger emellertid Bugge-Rygh Elven. 8. 344.
2) GS 3 Ö 40 2 ggr/3 Ö 39, 3 Ö 37, 1 V 36 2 ggr, 2 Ö 32
: Åsjöhult.
3) Om orden se SAOB under andor, andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
