Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stammen s&lis- ’sal’ ock V&nstem till s-stammen vinis-, jfr lat.
Venus; alltså ieur. bildningar ales-ter-os, soles-ter-os ock (?)
venes-ter-os (jfr isl. vinr ~ sv. vän).
Salungen, Stora o. Lilla, saslug* 2gen (>safrogdn>, väl -Vogzn)
(Solungen Lotter c. 1750; Salungen Fernow 8. 16 [1773],
Hermelin 1808, GS 1 V 31) JMangskogs sn, Jösse hd Vrml. :
Salungen. Formen hos Lotter beror väl på tryckfel. Om naturen
se Cederström Vrml. fiskev. nr 1131, 1141: vattnet är särskilt i
Stora S. mycket klart. Namnet är en afledning af en stam
sal-af samma art som de likaledes västsvenska sjönamnen
Gull-ungen, Hällungen ock Kålungen. Analogier synas alltså tala
för att äfven här grundordet är ett subst. Jag för det alltså
till sv. fsv. sal, hvarom utförligare under Salen.
Fsv. ’Salva, (numera försvunnet) ånamn, se Salvaren.
Sal varen sal3var2n 1 (Salvaren GS 4 Ö 32, SGU Aa 18:42;
Salfvarsjön Tham Nyk. s. 174), mycket liten sjö i Länna sn,
Åkers hd Sdml.: Salvartorp eller Salfvarstorp. Detta namn utgår
väl från ett fsv. ’Salvir, hvilket, såsom redan s. 53 ofvan antagits,
är bildat af det under Saljen omnämnda germ. färgadjektivet
’salua-, no. sal, ags! salo o. s. v., liksom det mytiska namnet
isl. HQsvir uppkommit af germ. hasua- *grå\ isl. h9ss (h9svi),
ags. haso o. s. v. ’Salvir förhåller sig till ags. salwig, Säljen
som H9svir till ags. haswig samt till fno. fjordnamnet S9lvi
(se ofvan) som fsv. ’Beerkir (se Bärkern) till ’Bjeerke (se
Bjär-ken) = fsv. *Ekir (se Ekaren) : ’Eke (se Eken) o. 8. v. I fråga
om betydelsen jfr t. ex. Mörken, Svarten. Ett gott stöd for denna
konstruktion finner jag i fsv. Saluo qvam (SRP nr 2596 från
1392), troligen i Östra hd Smål., hvilket namn förutsätter ett
ånamn ’Salva2. Ett färgadjektiv på -ua- uppträder möjligen
äfven i sjönamnet Bjälfven. — Knappast bör -varen
sammanställas med den i Bosvalen ingående senare leden -var-.
*) S& torde den något dunkla uttalsuppgift, som kommit mig till
handa, snarast böra tydas.
2) Däremot förutsätter fsv. gårdnamnet Salvathorp (SRP nr 3029),
nu Salvetorp Hogstads sn ög., säkerligen det gamla fsv. personnamnet
Salve. Gården är visserligen belägen vid en liten å, men denna har
knappast burit ett själfständigt namn, ock för öfrigt bade man, om
gårdnamnet innehåller ett ånamn, snarast väntat sig ett fsv.
’Salvo-thorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
