Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som t. ex. fsv. Meelir, nu Mälaren, ock kunde på modern svenska
återgifvas med Bägnsjön; jfr Getaren ’getsjön’, Näsnaren
’näs-8jönr o. s. v. Häremot talar emellertid starkt, att jag på hela
det område, hvars sjönamn jag granskat, funnit blott ett
sjönamn, som synes vara bildat af detta ord, nämligen ett
Rägn-tjäm i Vrml., samt att ordet i öfrigt är synnerligen ovanligt
i ortnamn1. Anledningen till ett sådant namn kan knappast
vara någon annan än den, att vattendraget i fråga efter
rägn-skurar brukar hastigt ock betydligt tilltaga i omfång. Så har
man t. ex. samojediska Saredajagako, af sarö ’rägn’ ock jagakö
’bäck på tundran’2. I detta sammanhang må äfven erinras om
gr. källnamnet Text; : uexc; ’rägn’3.
Men om också det sålunda ej är synnerligen sannolikt, att
ordet rägn i sin nuvarande betydelse ingår i vårt namn, är en
härledning ur detta ord därmed ingalunda afvisad. Högst
antagligt har nämligen rägn i urgamla tider haft en allmännare
betydelse af ’vatten’ 1. dyl.; jfr t. ex. sskr. åmbhas ’vatten’ ^
gr. Sf/^pos, hvilket är en r-afledning af stammen i det sskr.
ordet4. Etymologien till germ. ’regna- är icke säkert känd:
man har fört det till lat. rigare ’bevattna’ eller gr. (fyé^eiv Tukta,
rägna o. d.’ Zupitza Germ. gutt. s. 130 ställer det till lit. rokti
’rägna’, roké ’duggrägn’. Skulle nu ’regna- haft
grundbetydelsen ’vatten’, kunde man ju tänka sig, att namnet helt enkelt
betydde ’sjön, vattnet’; se betydelseanalogier under t. ex. Afrern,
Jnttern, Laggaren, Maren, Naten, Noen, Näken, Nätaren, Yättern.
Ehuru jag anser denna förklaring af Rägnaren såsom
betydande ’sjön’ för sannolikast, synes följande möjlighet äfven
böra tagas i öfvervägande. I det föregående hafva sjönamn
behandlats, hvilka med ganska stor sannolikhet ha mytisk
innebörd; jfr särskilt ’Algndhi, Alguten, Allgnnnen, Frövättern, Häljen,
Näckungen, OnsÖrjen samt i det följande t. ex. Tigotten, Ti sa ren,
Toren, Tynn, Vigotten. Jag fäster då först uppmärksamheten
J) Jfr Regnaasen i Norge, anfört af Rygh NG 3: 339.
2) Enligt Schrenk Tundr. 1: 534, citerad efter Egli Nom. geogr.
s. 816 (1893).
3) Se Fick Bezz. Beitr. 22: 46.
4) Lat. imber ’rägnskur’ är däremot som bekant formellt identiskt
med gr. a<ppo? ’skum’, sskr. abhrå- ’moln’ : ieu. *mbhro-, i
afijudsfor-hållande till GfAppo^.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
