- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
385

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bildade af samma ord1. Jfr äfven fht. Madaha, Madibach, hvarom
Förstem. 2: 965.

Hvad som emellertid trots allt talar emot en härledning af
sjönamnet från sv. madt är den omständigheten, att man, därest
värkligen detta ord här inginge, hade svårt att förklara den
senare sammansättningsleden. Det ser därför ut, som om vi
redan i den älst uppvisade formen hade en folketymologisk
ombildning af det namn Matkroken, hvilket senare uppträder i
litteraturen. Vare sig denna form beror på folketymologi eller
ej, har enligt min mening namnet afseende därpå, att i sjön
fångats »stor ock fet braxen»2. Sjön skall enligt uppgift ännu
vara eq god fisksjö3. Emellertid må framhållas, att namnet
sannolikt ursprungligen tillkommit blott en del af sjön, kanske
något särskilt utmärkt fiskeställe. Såsom flera gånger påpekats,
ha namn på större vattendrag, bärgsträckningar o. d. älst åsyftat
något mindre parti däraf ock sedermera öfverflyttats på hela
området. Jag erinrar särskilt om det öländska Matkroken (Persnäs
sn), namn på en refvel, om hvilken Linné Öl. resa s. 113 meddelar,
att ban fått den uppgiften, att refveln kallades så af sin figur ock
iden båtnad, folket haft i forna tider af de olyckade kvarlefvor,
då strandade skepp (tör hända) af böndren plundrades». 1 detta
sammanhang må inskjutas den anmärkningen, att i no. ett ord
matkrok finnes, som betyder ’en som er flink til at forsyne
sig’ Aas. Goda analogier äro för öfrigt sockennamnet Matmar
(så redan 1568), som enligt Nordlander Sv. turistför. årsskr.
1898, 8. 99 f. säges ha fått sitt namn af en fiskrik tjärn, samt
Matforsen i Jämtland4, hvilken af samme förf. antages vara
uppkallad efter det präktiga laxfiske, som där finnes. Liknande
orsak ligger nog äfven till grund för sjönamnen Maten,
Mat-byttan, Matlången, Matlöpen; jfr äfven Matfors, bruk i
Medelpad, Matvik, hamn i Blek. I Norge finnas tämligen många
namn, som synas böra förklaras på analogt sätt; särskilt
tjärnnamnet Matbrendene, som enligt Rygh NG 3: 224 har afseende
på det fiske, som där bedrifvits. Från Tyskland erinras om

x) Se Falkm. s. 72 f.; dock sannolikt icke alla där anförda. Jfr
äfven AfnO 1863, s. 229.

2) Rogberg o. Ruda s. 272 (1770).

3) Enligt en annan uppgift är dock detta icke fallet.

4) Matforssen 1556.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free