Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvilka dock flera just äro bildade af här förut nämnda
sjö-namn. Dock kan man icke utan vidare taga för afgjort, att de
nsv. gårdnamnen på -sjö förutsätta fsv. former på -sio: rått
ofta äro de nämfigen ombildningar af namn på -ej) eller -o. —
De flästa sjöar, som nu kallas L&ngsjön, torde i fsv. hetat
Langasio, nom. Lange sio; jfr t. ex. fsv. Longesiö (1456)nu
Långasjö sn, Konga hd Ebgs 1., ä.-nsv. Longesiö (1562)1 2 Tuna
sn Dalarna m. fl.
Den fsv. formen af här anförda osammansatta namn har i
de allra flästa fall varit Langer: detta ådagalägges af
uttals-uppgifternas ock gårdnamnens samfällda vittnesbörd. Ett fsv.
sjönamn Langer är för öfrigt uppvisat (se nr 18); jfr fsv.
gård-namnet i ekelang (SD 1: 545 fr. 1279), nu Ekl&ngen vid sjön
Eklången. De från o. 1688 belagda gårdnamnen Långstorp ock
Långby(n) visa för nr 24 hän på en växling ‘Langer ock ‘Lange.
Det bör anmärkas, att gårdarna äro belägna vid olika ändar
af sjön.
Motsatt betydelse bafva: Korttjärn (GS 2 V 34 Dalsl.) —
jfr no. älfnamnet Korta (Rygh Personn. s. 168) — ock fda.
skam a Himle hd Hall.3 (: fda. skamber, isl. skammr ’kort’).
Det är slutligen tänkbart, att vi i någon eller några af
sammansättningarna med -lången ha att söka motsvarigheter
till de många germ. adj. på -lang såsom andlang, upplång o. d.,
i hvilkas senare led Sievers Festgruss an Böhtlingk ss. 110—113
ser ett uttryck för riktningsbegreppet; jfr framför allt de af
Ebrismann PBB 18: 234 efter Buck citerade »flurnamen* såsom
fht. weglang ’ein acker, der an einem feldwege hinstreckt’.
Långflöta (Fernow s. 11 [1773]) Vrml., genomfluten af
Rotna älf; mig för öfrigt obekant. Se Flöta.
Långgarn skall enligt Dybeck Sv. Runurk. 1:12 ha varit
namnet på en numera urtappad sjö vid Långgarnby (eller Långgarnö)
i Vilbärga sn, Trögds hd Uppl. Om så varit fallet, är detta
namn säkerligen att fatta som en ellips ur ett ‘Långgarnssjön,
jfr sjönamnen Glaåkern, Knabbarpen o. s. v. Det lakami, som
uppträder å en runstensinskrift, anfört af Bugge-Brate Runv.
s. 127, har säkerligen icke afseende på sjön, utan på en så be-
1) Styffe Un.2 s. 166.
2) Erik XIV:s nämnds dombok s. 67.
3) Valdemar II:s jordeb. (Schlyt. YGL 8. 591).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
