Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivarn ^va^n (GS 3 0 35), mindre sjö i Askeby ock Örtomta
s:nar, Bankekinds hd Og. Sjön har äfven burit namnet Flftren.
Ivarn är sannolikt en afledning af den ofvan behandlade
sjö-namnsstammen If-, alltså ett fsv. ivir. Knappast ingår här
däremot en sammansättning med det -var-, som förekommer i
sjönamnet Båsvaren (Bossvalen). Det af Förstem. 2: 860
an-torda fty. flodnamnet lvarus, nu die Salzach, biflod till Inn, är
sannolikt keltiskt.
Iväg i3vä2g (itag) (Iväg Tuneld s. 207 [1741], GS 1 V 33;
IfVäg Hermelin 1808; Iv&gssjön Lex. 2: 64), ganska stor sjö i
Steneby ock Ödskölds s:nar Dalsl. : Ivftgsholm. Gården fick detta
namn år 1687, den kallades förut Vaglen1. Jag antar, att ordet
uppkommit genom sammansmältning af prep. i ock Väg,
hvil-ket sannolikt varit sjöns gamla namn; jfr sv. ikalf o. d. uttryck
samt sjönamnet Jogen ock de af Nordlander Sv. lm. XV. 2: 22
anförda jämtl. ortnamnen såsom ä.-nsv. Ivffvesiö (nu Djupsjö!)
<- Uvesjö o. s. v.2 Sjönamnet *Väg = fsv. ’Vsegher (: vsegher
m. *väg’) har väl haft betydelsen ’farled* 1. dyl.; jfr Farl&ngen.
Af samma ord komma äfven Vägsjön (GS 3 Ö 34), Vägtjäm
(1 V 33 2 ggr), men dessa namn betyda *sjön (tjärnen o. s. v.)
vid vägen eller vägarna*. Detta är äfven fallet med det sjönamn,
som ingår i stadsnamnet fsv. V®xio(r), nu Växjö, hvilket Smål.
beskr. felaktigt härleder ur fsv. vika *sjömir(!). 1 formellt
af-seende förhåller sig Växiö till Vägsjön som det jämtländska
sjönamnet Wåxen (1559) till Vågsjön3. Däremot utgår det
värmländska sjönamnet Växaren från fno. (fsv.) Vaxa, nu Växan.
Jangen, Stora o. Lilla, jag4gen 4 (jåqsen) (St. Gängen
Lotter e. 1750; Jangen Hermelin 1808, GS 1 Ö 31), två sjöar i
Lysviks sn, Frykdals hd, ock Ekshärads sn, Älfdals hd Vrml.
Lignell Dal 2: 126.
2) Om liknande fall från Tyskland se Bebaghcl Deutsche spr.2
ss. 345, 356, t. ex. Andermatt, egentligen an der Hatt, Thorbeke, af
to der beke o. s. v., saint från det romanska språkområdet
Meyer-Liibke Stud. d. Koman. Sprachwiss. s. 188, t. ex. det tvrolska
ortnamnet Nassreit in Aoereto.
3) Jfr Nordlander Sv. lm. XV. 2: 16.
4) Enligt två uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
