Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N6 14: 259 ponerade fno. älfnamuet ’Hyl ock det anf. arb.
IV. 2: 230 konstruerade sjönamnet Hylir, na Holeren.
Höllen, Stora, höl4ln (6S 5 Ö 29) Hållnäs sn, Olands hd
Uppl. Sjön lär vara ganska djnp. Namnet är liksom Hölen
egentligen best. form af ett ord motsvarande fsv. hyl ’djup
vattensamling*, sv. dial. hölj. Det långa 1 bar uppkommit i
sammansättningen Storhöln, såsom sjön äfven kallas. Besläktat är för
dfrigt namnet & den socken, där sjön är belägen; se Hållen.
Boningen höhiigen2 (GS 1 V 32), liten sjö i Gillbärga ock
Stafsnäs s:nar, Gillbärga hd Vrml. Sannolikt ingår här
djurnamnet höna, fsv. höna; jfr det däraf bildade no. älfnamnet
Hana1 ock sv. Hönesjön (GS 2 Ö 40 : Hönetorp, hvilket
gårdnamn tyder på ett ursprungligen enkelt sjönamn ‘Hene); vidare
sjönamnen Svalhanen, Hanesjön2, Hansjön3, af hane *tupp*4.
Jfr för öfrigt Anden, Håsen, Sran samt i fråga om bildningen
Mjsingen ock det under Svan omtalade jämtl. sjönamnet Svaningen.
Emellertid må som en visserligen svag, men alltid tänkbar
möjlighet framhållas, att man här kunde ha vattendragsnamn med
ungefär samma innebörd som Sången ock därunder anförda namn.
En stam hön- står i samma afljudsförbållande till lat. oanere
som isl. géla till gala; jfr den af Detter-Heinzel PBB 18:
547 framställda, dock mycket osäkra etymologien af isl.
guda-namnet Hénir (: isl. *héna ’sjutiga’). Om denna härledning
af Höningen är riktig, är det snarast en afledning af ett
älf-namn ’Höna = no. Hona. Jfr t. ex. Rämmingen.
Hörken, Norra o. Södra, hör4ken (hérlfdn) (Nora bergsl.
8. 63 [1791], Hermelin 1803, GS 2 Ö 31), tämligen stora sjöar i
Ljusnarsbärgs sn, N. Kopparbärgs bärgsl. : Hörken, Hörksviken.
Sjöarna hafva i allmänhet mycket branta ock bärgiga stränder.
Efter sjön är den från N. Hörken upprinnande HörksälfVen
uppkallad, så ock Hörktjäm vid S. Hörkens nö. strand. Den fsv.
stammen har väl varit *Hyrk-, omljudd form till det Hork-,
som ingår i sjönamnet Horken, alltså samma stam som i det
där anförda fsv. Hyrkiotorp. Eller föreligger här en stam
*) Rygh NG 1: 5, IV. 2: 233, 14: 326.
2) GS 3 ö 34 samt i örkelljung sn Skå., Falkm. s. 203.
3) GS 4 ö 34, 6 Ö 30.
4) Jfr g&rdnamnen Hansjö Orsa sn Dalarna ock Hansjötorp Floda
sn Sdtnl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
