Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2) (Craelius 8. 393 [1748? 1774]) Aspelands hd Kim.
Om den förstnämnda sjön har jag erhållit den uppgiften,
att den på båda sidor har höga stränder. Ordet är identiskt
med fsv. gluper m. ’gap, svalg, bråddjup’ Södw., sv. dial. glup
’öppning i marken, där det från en högre liggande mark
ned-strömmande vattnet icke samlar sig, utan spårlöst försvinner*
Uppl.1, no. glup *gap* af samma stam soin sv. dial. glupen
’glupsk*, fsv. no. glupa ’sluka’, ä.-nsv. bamaglup ’barnslukare’
(Spegel) i afljudsförhållande till isl. gleypa ’sluka’ o. s. v.2; jfr
de likbetydande närbesläktade Glupen, Glåpen oek under dem
anförda namn. Namnet har sålunda samma betydelse som
sjönamnen Gapern, Gimmen, Giningen, Söljen o. s. v.
Däremot är det icke att direkt föra till mit. glup ’lömsk,
lurande*. — Fsv. *Glyp(er).
Glypen gly*pen (Glyben Broocman 2:40 [1760; tydligt
tryckfel, hvilket går igän hos Widegren 1: 337]; Glypen Tham
Link. 8. 42, OS 3 Ö 35; Glysen Hermelin 1810, se d. o.) på
gränsen mellan Kättilstads sn, Kinds hd, ock Åtvids sn,
Banke-kinds hd Ög. : Glyppsmåla. Sjön har höga, bärgiga stränder.
Ordet har samma betydelse som föregående namn, men är bildat
af en med detta afljudande stam glyp gleup-, hvaraf spår
finnas i no. (se Ross). Nära besläktat är no. gljufr n. ’klyfta,
särskilt sådan hvarigenom ett vattendrag går’, hvilket ofta
uppträder i ortnamn (Rygh NG Indi. 8. 51). Gliufr : Glyp- = t. ex.
rjufa ’bryta’ (se Ryfven) : got. raupjan (se R&pen, Rnppen)3. —
Fsv. *Glyper.
Olysen (Hermelin 1810), äldre namn på sjön Glypen,
tydligen anslutande sig till gårdnamnet Glysebo. Detta beror på
ett äldre ‘Glypsbo -> *Glys(p)bo, hvarur ett sjönamn Glysen
utlösts.
*) Se M. Stolpe i SGU Aa 31: 8; jfr U. Hiärne Anledning 2: 57,
Grip i Sv. lm. XVIII. 6: 81.
2) Jfr Nor. Sv. etym. s. 30.
3) Om en dylik växling af »rotdeterininativ> se för öfrigt Persson
Wz. flerst. På grund af de kortstafviga furmerna glup-, glop- är det föga
troligt, att glitifr : glyp = fsv. stiuf- : isl. stifip- (faÖir o. b. v.), d. v. s.
att glyp- uppkommit af ett ‘gliubn-, *glubn- -> glyp(p)- ock att
således de båda orden utgå från alldeles samma stam. Under inga
omständigheter bör man med Fick4 1: 438 antaga ett ieu. ghleug-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
