Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det isl. älfnamnet Olja; ett motsvarande älfnamn har sannolikt
äfven funnits i Norge (se Rygh Personnavne s. 91). Samma
namn har en gång säkerligen bnrits af Gliasjön (GS 5 Ö 33)
Tveta sn Sdml.; jfr nämligen det nära sjöns norra strand
belägna Olibotorp. En s-afledning af samma rot föreligger i sv.
dial. glisa ’glimta’ (se Rz), hvaraf fsv. Glistiernom (1386), nn
byn Glistj&rna i Rättviks sn Dalarna1. — En parallell till
sjönamnet Glien samt betydelseutvecklingen af sv. dial. gli, om
vatten, erbjuder det sbst. glo ’liten vattenyta’, som ingår i några
sv. ortnamn såsom Gftddeglo, fsv. Gseddaglo, -de- (SD NS 1:423,
446) Törnefalla sn Kim., isynnerhet i Finl. såsom Aleglo,
Bred-glo* *, jfr äfven Glob&ck (1368 enl. SRP nr 818), fiskebäck i Eds sn
Kim., norrl. Glon, långgrunt vatten (Nordlinder Sv. lm. VI. 3:16)
samt Liasglosjön Hållnäs sn Uppl. Detta ord hör till sv. dial.
glo i betydelsen ’glänsa’, fsv. gloa ’glöda’, isl. gléa ’glänsa’, ags.
glöwan o. s. v. ’glöda’ (glo ’glänsa’ : Glo = glia ’glänsa’: Glien).
Häraf är t. ex. det isl. dvärgnamnet Gloinn bildat. En
s-afledning af en afljndsforra till samma stam uppträder i no.
Glos-tjern : no. glosa ’lysa, glimta’ (Rygh NG 1: 162) = fsv.
Glistiernom (se ofvan): sv. dial. glisa ’glimta’. På analogt sätt med
(jetta glö har äfven isl. sbst. gljå bildats. Det betyder ’grund,
stillastående vattensamling’ (Kålund Island 1: 211) ock
innehåller stammen i isl. glji ’glänsa’.
Ulimmingen giim,migen* eller Glömmingeii glöm3migen*
(Glymmingen Hermelin 1818; Glimmingen GS 3 Ö 36;
Glim-ringen Tham Link. s. 27, Lex. 4: 169) på gränsen mellan Kisa
ock Tirserums s:nar, Kinds hd Ög. Formen Glimringen har
ingen motsvarighet i sjönamnets nuvarande uttal. Formen med
-ö- beror på utvecklingen glim- -> glym- (jfr Glymmingen hos
Hermelin) -> glöm-; jfr fsv. glimbra -> glymbra ’glänsa’ o. a. ex.
Om förklaringen af denna ljudöfvergång se Nor. Sv. lm. 1:328,
Kock Sv. språkhist. s. 28. Om en form Glimringen en gång
fannits, föreligger i denna icke någon sammansättning med ring,
fsv. ringer, utan r tillhör stammen; jfr fsv. glimber n., glimbra
o. s. v. Sjön har enligt tvänne uppgifter ovanligt klart vatten
med härliga, speglande stränder. Namnet är tydligen en bild-
*) Dipl. dalek. 1: 46, 300.
*) Freadenthal i Finl. natur o. folk 8:13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
