Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bimrka (=det ytterst vanliga fno. älfnamnet Bjarka) ‘Berkon,
jfr fno. Ausa, Fala, Hasla o. s. v., eller Birka1 <- Birkion, jfr
fno. Gryta, Lysa o. s. v. Det af Rygh ponerade fno. Berka
anses också af nämnda förf. snarast vara aflett af bQrkr. Alltså
bör ej den möjligheten alldeles uteslutas, att äfven vårt sjönamn
hör till den under Barken behandlade namngruppen.
Böckeln bök4keln (Börkeln Lotter c. 1750; Böokeln Fernow
s. 16 [1773], GS 1 Ö 32) Nyeds sn, Nyeds hd Vrml. : de i norr
liggande Böokelshöjden, Böokelskog samt Böokelstjäm (GS 1
0 31), vidare gården Börkelhammar (Lex. 5: 258). Ordet synes
vara ombildat af eller utvecklat ur2 ett äldre Börkeln, möjl.
<-’Birkil, bildat af stammen berk- i trädnamnet björk med det
1 sjönamn vanliga sulfixet -il (se öfversikten). I fråga om
ljudutvecklingen birk- byrk- -» börk- se Börkeit; jfr vrml.
Börk-ajön (GS 1 Ö 31). Är denna tydning riktig, måste naturligtvis
enstafvighetsakcenten vara oursprunglig, såsom fallet är med
t. ex. Bällen o. a.
Bökelången bö8kelog2gen (GS 3 Ö 40) Bräkne hd Blek.;
bildat af sv. dial. böke n. ’bokhult o. s. v.’ (ia-afledning af
trädnamnet bok) o. adj. lång; jfr Förlången (<- Fyri-) samt Asp-,
Björk-, Boke-, Eklången.
Bölingen, se Särlingen.
Bonar (e)n, se följ.
Bönern bö3ner2n, af allmogen oftast uttalat med långt n,
af den äldre generationen bön3ner2n, af den yngre bön^am2 3
(Bönern Lotter c. 1750, Hermelin 1810, Widegren 2: 135 [1818],
Tham Link. s. 35, GS 3 Ö 34; Bönam Broocman 2: 440 [1760])
Risinge sn, Finspånga 1. hd Og. Denna sjö är i ögonen
fallande lång ock smal, en egenskap som i ännu högre grad
nt-märker Bönsvattnet i Värmland (GS 1 V 32) vid gården Bön.
Samma egenskap har äfven Böne socken i Vg., om hvilken
Höjer (2: 1117), som annars mera sällan redogör för socknarnas
utseende, särskilt framhåller, att den är »lång ock smal». Det
kan sålunda synas sannolikt, att sjön erhållit sitt namn på grnnd
x) Jfr Börken.
2) Kanske kunde man jämföra det no. gårdnamn, som år 1667
skrifves Qrohelboug ock nu uttalas åkkelbogen (Rygh NG 3: 427).
3) Se härom den suffixologiska delen af öfversikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
