Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beepir (utan omljud, jfr Aspir o. s. v.). Däremot bör ej fno.
fjordnamnet ‘Beöir, ‘Beöi* 1 jämföras, då stam vokalen här tycks
vara 9 <- a.2 Om ordets härledning har jag ingen bestämd
mening. Det vore frestande att föra det till isl. bJ9Ö jordyta,
land* (bjQÖum Vgluspå 4; jfr Mogk PBB 7: 231, Bngge
Gude-og heltesagns opr. 1: 6) = fsv. *bi0p, gen. *bi»pa(r), i så fall
i en äldre bet. ’flata’ 1. ngt dyl.; men enligt Bagge anf. st. är
detta ord snarast lånat från iriskan. Hvad r i 1 beträffar,
kan det vara det gamla nominativmärket.
Bj ärsen bjftr4sen 3 (Broocman 2: 170 [1760], Hermelin 1810,
Widegren 1: 487 [1817], 68 3 Ö 35) Nykils sn, Valkebo hd
Ög: Bjftrsvik. Sjön har möjligen i äldre tid hetat Bjftr(e)n,
hvilket namn under inflytande af gårdnamnet Bjftrsvik
ombil-dats till Bjftrsen, såsom Äjen, hvaraf Äxtorp, äfven erhållit
namnet Äxen. Naturligtvis kan här äfven ett -sen (= ’sjön1)
föreligga; se Alsen. — Namnet synes i motsats mot Bjftrn ha
ett till stammen hörande r. Det innehåller antagligen samma
stam som det af Rygh NG 1: 375, 2: 200 af handlade fno.
sjönamnet ’Berir, nu Bersjo — jfr äfven fno. Berusjor Rygh NG
3: 427 — ock det i samma arbete 1: 222, 343, 375, 2: 210, 223,
253 omtalade fno. älfnamnet Bera; jfr äfven österrik. Bersnioha
(från år 834), hvarom se Grienberger MdlföG 19: 524. I
betraktande af de många färgbenämningar, som ingå i våra vattendrags
namn, är det sannolikt, att ordet hör till germ. adj. *beraz
*brun’ (= lit. böras), hvaraf fht. bero, fsv. biern o. 8. v.
uppkommit; jfr med afseende på betydelsen fno. älfnamnet Brunka
(Rygh NG 1: 42) ock se för öfrigt t. ex. Bleken, Blån, Ordningen,
Hytten, Märken, Bön, Svarten, af hvilka flera äro belägna i Ög.
Möjligen är dock ordet bildat direkt af fsv. ‘bi&ri (= n. pr.
Biari) ’björn1; jfr Bjftrl&ngen samt Hjorten, ilgen o. s. v. Till
detta ord hör i alla händelser snarast fsv. Beruaa, å vid
Ber-wik, nu Bftrgvik (SD III fr. 1324).
Björkan (Radloff 1: 13 [1804]) Skederids sn, Sjuhundra hd
Uppl.; kallas enligt en skriftlig uppgift Björkarn (2) ock enligt
*) Rygh Stud. s. 82. 2) Ib. 8s. 46, 47.
3) Enligt uppgift med samma akc. som i Vättern, om hvars uttal
i Ög. se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
