Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottorp. Skummeslöfs socken, Hööks härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och åtföljde riks-rådet J. Gyllenstjerna vid ambassaden till Köpenhamn år 1680 samt
afled i Stockholm d. 28 Juni 1685 och begrofs i riddarholmskyrkan. [1] Han var gift
med Anna von der Deilen, commerce-rådet Henr. v. d. Deilens dotter, som afled i Dec.
1712 på Skottorp samt nedsattes i S:t Nicholai kyrka i Wismar, der faderns stoft förut
hvilade. Deras barn, såsom de i boupptecknings-protokollet uppräknas, voro: Carl (se
längre ned), Sophia, gift med general-majoren och landshöfdingen i Halmstad, baron Axel
Faltzburg, Maria, gift med assessorn Benedix Bremer, Anna Hedvig (se längre ned),
Beata, gift med general-major Fredrik Merius och Eleonora, gift med kapten Hemerich
Trejdens.
Carl Gustaf Örnestedt föddes d. 16 Dec. 1669, och antagligen på Skottorp, hvilket
fadern då innehaft i 6 år. Han ingick tidigt i krigstjenst och troligen vid Westgöta
kavalleri, der han var ryttmästare med det n. v. kaptensbostället Mengsholm till indelning.
Han lärer år 1700 erhållit transport till lifdragonerna som major, men snart derefter till
södra skånska kavalleri-regementet, med hvilket han gjorde fättågen i Polen o. s. v. samt
blef i December 1704 utnämnd till öfverste. Han befordrades 1712 till general-löjtnant,
1716 till general och har äfven blifvit upphöjd till baron, men icke tagit introduction på
riddarhuset.
Sina första lagrar skar han sig vid Schauden i Samogetien, d. 21 Okt. 1701, då
hans postering anfölls af en polsk kavalleri-afdelning, hvilken med stor förlust blef slagen
på flykten. Han deltog i träffningarne vid Clissow, Pultowsk m. fl. samt blef i slaget
vid Pultava sårad. Han följde konungen till Bender, men var redan 1711 åter i Sverige,
antagligen för att uppsätta det i sistnämnda slag upprifna regementet, och deltog äfven
i fälttåget mot Norrige år 1718. Han har sedermera, och åtminstone 1721, innehaft
en ort-general-befälhafvare-befattning i Skåne och bodde då på Beckaskog. Sina senare
lefnadsår tillbragte han på Skottorp, vårdad af sin syster, Anna Hedvig Örnestedt, som
redan 1730 var enka. Han afled derstädes d. 16 Mars 1742, i en ålder af 72 år och
3 månader [2], och begrofs i Skummeslöfs kyrka.
Örnestedt var, såsom alla kung Carls trognaste vänner, en anhängare af det s. k.
Holsteinska partiet och kunde aldrig försona sig med den Hessiska thronföljaren. En sägen, som
fortlefver på Skottorp, omtalar, att en gång, då Fredrik I låtit tillkännagifva sitt besök,
Örnestedt i stället för att emottaga sin konung, begifvit sig ut på den förbiflytande ån
att fiska, samt låtit svara konungen, att han ej vore hemma. Det säges äfven, att han,
i ögonblickets uppbrusning, gjort ett löfte att aldrig för honom draga sin värja. Han
löste en gång detta löfte på följande sätt: Vid ett af konung Fredriks besök i Skåne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
