Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellerup. Ljungby socken, Faurås härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har haft bråk såväl med vapen som adelskap, ty Arild Arvidsson Griis, hvars "breve
vare hanem frakomne i den siste fejde", erhöll d. 4 Okt 1546 i Lund, danska konungens
förnyelse å faderns adelskap och vapen. Han innehade egendomen redan 1539, då han
d. 15 Nov. i Lund beseglar freds- och förlikningstraktaten mellan adeln i Skåne och
Malmö borgerskap. År 1544 d. 7 Nov. erhöll han såsom pant för ett till konungen
lemnadt lån af 300 mark Askome län, hvilket Claus Åkesson Thotts enka, Elina Rönnow,
förut innehaft. Han har aflidit före 1571, ty d. 7 Mars s. å. hölls arfskifte på Hellerup,
då sonen Thorkill, som öfverflyttat till Sverige, fick Halla i Westergötland, Bengt
Struxered, Märta Jonsered, Margretha strögods och Erik Griis Hellerup.
Redan under farfaderns lifstid, 1528, började tvister mellan höfdingarne på Warberg
och egarne af Hellerup rörande råskillnaderna mellan kronans och sätesgårdens hemman.
Arild Griis, som hade den hetsige Lage Ulfstand till motpart, blef till och med dömd
"sin fred förlustig", den han dock af kunglig nåd återfick. Nästan under hela tiden, då
Erik Griis innehade Hellerup eller från 1575 till kort före hans död, som inträffade
mellan Aug. 1587 och April 1588, fortgingo dessa tvister. Det skulle blifva allt för
vidlyftigt att redogöra för de många riddaresyner, som der höllos, och der bisittarne
utgjordes af slottshöfdingar, landsdomare och adeliga godsegare från Halland och Skåne.
Han hade, "en god tid" före sin död, i och för uraktlåtenhet att utgifva ett bötesbelopp
af 40 mark, ådömdt några af hans landbönder, för hvilka han ansvarat, blifvit af
landsdomaren, Corfitz Lauridsson, förklarad fredlös. Erik Griis lät dervid bero, men ej så
hans efterlefvande. År 1592, således omkring 4 år efter hans död, instämde deras "värje"
eller målsman, Corfitz Thott till Sannarp och broder till enkan, ej blott den redan aflidne
landsdomarens enka och hennes barns målsman, utan ock den jemväl aflidne motpartens,
slottshöfdingen Anders Bings enka och arfvingar inför rättartinget i Köpenhamn för att
dymedelst vinna upprättelse för Erik Griis och hans barn. Konungen förklarade: att
då landsdomaren understått sig att dömma Erik Griis, som var en riddersman, fredlös,
hvilken domsrätt endast tillkomme konungen och Danmarks rikes råd, skulle
landstingsdomen vara död och maktlös och icke på något sätt lända Erik Griis, hans barn och
arfvingar till något men, hinder eller skada på deras goda namn och rykte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
