Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Hallgren: Påskalammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
helgade genom Jesu Kristi kröppsoffer, en gång för
alla.» Ebr. 10: 5. 10. Från detta lära vi, att det rätta
offret, hvilket borttager synder en gång för alla samt
löser oss från syndens band och bojor, är ett offer, för-
sedt af Gud, äfvenså lära vi, att det lamm, som blef
slaktadt i Egypten, och sedan under århundraden blifvit
af öfversteprästen i Israel slaktadt, var blott en skugga
af Guds eviga frälsningsplan, frälsning för syndare.
I detta ljus säger Petrus: »Vetande, att I icke med
förgängliga ting, silfver eller guld, hafven blifvit
återlösta från edert fåfängliga, fäderneärfda lefverne, utan
med Kristi dyra blod, såsom ett felfritt och obesmittadt
lamms, hvilken väl var förutbestämd före världens
grundläggning, men i de yttersta tiderna blifvit uppenbarad
för eder skull. 1. Pet. 1: 18 — 20.
Samma tanke uttrycker Johannes, då han offentligt
förkunnar Jesus: »Se, Guds lamm, som borttager världens
synd!» Joh. 1: 29.
Ju längre vi komma in i det klara ljuset af nya
testamentet, se vi att offerlammet icke blott var af Gud
bestämdt, utan ock försedt, hvilket visar Guds underbara
nåd emot syndaren. Hvarför emottog Gud någon
försoning alls? Hvarför kastade han icke bort oss från
sitt ansikte och från sin härlighets makt, då han icke
skonade de änglar som satt sig upp emot honem? Vi
hade icke någon fordran på Gud, ty vi hade syndat.
Israeliterna hade ingen fordran de kunde ställa på Gud,
de kände honom icke, vår tanke kan icke fatta en
sådan nåd, ty han har icke blott tänkt fridens tankar om
oss, utan han har på underbart sätt beredt en väg för
oss, samt själf försett offerlammet. »Och då han såg
att ingen var, och med förundran fann, att ingen var
som trädde emellan, så blef hans arm hans hjälpare, och
hans rättfärdighet hans stöd». Es. 59: 16. 63: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
