Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D. H. Schager: Hvad vi äga i Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
honom, medan han betraktar sig själf som ett lam, som
skötes och vårdas af herden. Samma sanning besjälade
äfven aposteln då han utbrast: »Men honom, som
förmår bevara oss ifrån fall och ställa oss ostraffliga inför
sin härlighet med fröjd, vare ära genom alla evigheter!
Det är icke vi som skola kunna framställa oss utan
fläck och skrynka inför tronen, det är allena Gud som
mäktar göra det, och det gör han för sitt namns skull.
Om vi anförtro oss åt honom, skall han sköta om allt,
ty det är just på Hans nåd vi alla bero, både starka
och svaga. I »Kristens Kesa» talar Bunyan om
»Hjältemodig», huru han oförskräckt gick framåt, nedmejande
jättar och fiender till höger och vänster. Han fruktade
aldrig, han var stark i tro, han var lika viss om, att
han skulle komma till himmelen, som att han hette
Hjältemodig. Men det fanns ock en pilgrim som hette
»Försagd», hvilken blef förskräckt för den minsta ovanliga
händelse, och mer än en gång fruktade han, att han
al-drig skulle komma fram till den ljufliga staden. Men
man får slutliga se, att Försagd kom till himmelen lika
visst som Hjältemodig. Det berodde därpå, att Gud
ledde dem båda dit, och att ansvaret om deras lyckliga
framkomst hvilade på Gud. I hafven måhända läst om,
huru cedern, då den växer upp, slår sina rötter genom
själfva berget och huru rötterna slå knut vid bergens
utkanter. Och när stormen i raseri far fram öfver
bergens hjässor, står cedern säker, och först måste berget
söndersplittras, innan cedern faller. Har du och jag
slagit våra trosrötter i Kristus, åldrarnas klippa, så äro
vi evigt trygga, ty först måste det herradöme, Kristus
bär på sina axlar, omstörtas och Guds tron slås i
spillror innan vi förgås. Vi äro Guds folk, hans egendom,
som han beseglat, och det finns ingen vare sig människa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
