Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 106 —
Den punkt vid Istros, från hvilken karavanerna ut-
gingo, läg säkerligen i närheten af öfvergångsstället vid
nuv. Isaktscha, och hällande sig på samma afständ, d.
v. s. två å tre dagsresor från Pontos, följde de resande
en med kusten parallel väg. Härigenom kringgingos de
på Herodots tid till ännu större antal här förekom-
mande breda flodlimanerna, hvilkas afstängande från
hafvet genom de s. k. peresyppbildningarna bevisligen
då ännu ej försiggått ’) och hvilka tvifvels utan skulle
hafva lagt för stora hinder i vägen för en samfärdsel,
som sökt att följa sjelfva hafskusten.
På tio dagar uppnåddes Borysthenes ?), d. v. s.
troligen staden af detta namn, belägen vid nuv. Bog-
limanen. Härifrån styrdes kosan i ostlig riktning öfver
Dnepr genom den Nogaiska steppen till de ”Kungliga
Skythernas emporium” nära nuv. Berdjansk ?) vid Asov-
ska sjön, dit man anlände tio dagar efter det att man
lemnat Borysthenes.
Denna väg kunde lätt nog förekomma karavanerna
som en rät linie med V.O. riktning och således sä-
gas vara ett 7Tö ao0 Iasaooav. Den anförda sträckan
Isaktscha-Bog är just af samma längd som afståndet Bog-
Berdjansk, d. v. s. icke öfver 50 geografiska mil eller
2,000 stadier.
En annan af landets dimensionslinier, hvars längd
särskildt tyckes vara känd, hade blifvit bekant genom
de från Pontos-kusten utgäende karavanerna, hvilkas
mål varit de ofvan om Skytherna boende folkslagen.
försiggå. Med Istros och Borysthenes skulle särskildt menas dessa
floders mynningar.
I synnerhet tyckes det oss vara alldeles orimligt att tyda land-
vägen från sundet vid Kertsch omkring Asovska sjön till trakterna
vi Donets som linien från hafvet till Melanchlainerna, ty helt
naturligt är, att Herodot vid angifvandet af dessa afstånd åtminstone
i det närmaste tänkt sig räta linier.
!1) Mémoires de VPAcad. Imp. des sciences de S:t Pétersbourg,
Savants étrangers, Tom. I. pp. 131, E. Reclus, GéÅographie V.
pp. 467—471.
2) Jfr Her. IV. 17. Eller må hända Exampaios, Her. IV. 42, 81.
3) Her. IV. 20. Eller genom den krymska steppen till den
Bosporanska halföns gräns vid Arabat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
