Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. VIII. Ljus af hans ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det väl ej så dåligt med henne heller.« Då Bellin
yttrade detta, var det just icke glädje, som skimrade i hans
ögon.
«Se där ja! Där ser ni huru nåd och nöd, glädje
och sorg, ljus och mörker måste följas åt. Men allt det
där gamla är ju förlåtet, utstruket som ett moln och en
dimma nu, Bellin! Det gamla är förgånget, och si, allt
ting är nytt vordet!
«Ja, ja! Herren vare tack och lof, det är det! Men
ser frua, märkena sitter kvar — och det få de väl göra,
så länge jag lefver — och fula äro de som stryk. Nina
får det väl snart godt hos Jesus, tänker jag, men svårt
känns det att bära ansvaret för hennes vedermöda, och
inte orkar jag just känna mig glad öfver skilsmässan
heller.«
«Hvem vet, hvad Gud ämnar göra med henne!«
svarade Esther tankfull. «Trons bön skall hjälpa den
sjuka«, säger Guds ord. Och hvad Josefina beträffar, så
är hon säkert ett föremål för mången brinnande bön.
Ett så många böners barn kan ej gå förloradt. — Och
edra gossar?!«
«Ja, gossarne, de små slarfvarne, dem tror jag
bestämdt Gud snart får tag i! Johan håller lite
söndagsskola med dem och Nina och ett par andra pojkvasar,
och det var det roligaste de varit med om hela sin tid,
tycka de; och jag ber, jag, frua.«
«Och Herren hörer bön!«
«Det gör han! Han är man att stå vid hvad han
sagt. Ja, farväl me’na nu, kära frua! Gud löne henne
för allt godt hon bevisat mig och mitt hus i både ord
och gärning! Orden, frua har sagt, voro spjut och
naglar, och gärningarna voro hammarslag på spikarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
