Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Religionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»‘»■♦■«..•♦w-kmv.» *•*’-■+* » *•, -J| \
•• .v; ••■••••’■■<:.:■■.>’■
»Och så har du din yngsta.»
Spissen riktigt drog efter andan och lade sig ner
på bordet med armarna under pannan. Mannen grät
sannerligen, så att ryggen gick på honom.
Men han hämtade sig, steg upp, tog några slag
fram och tillbaka i stugan, tittade ut genom fönstren
åt gården.
»Nej,» sa han till sist, »det ska aldrig få passera.»
»Vilket?»
Spissen stod fortfarande och tittade ut. Sonen
stod därute i stalldörren och drängen bredvid. De
snackade och voro förnöjda.
»Hai, hm,» kom det från Spissen, och han gick
bort i kroken vid klockan och fick fram en ekekäpp,
ganska tjock.
»Vad tänker du ta dig till?» frågade Sven och
gick bort och tog honom i armen.
»Jag skall lära dom. Tror du jag låter kustenera
mig i mitt e’t hus ...»
»Styr dig, människa, styr dig,» sa Sven, och
sökte hålla fast honom, »Han ä starkare än du.»
»Ja, om osse han var ti gånga starkare, släpp
mig bara, släpp mig! Vad skulle en få för fred sen?»
Och Spissen var lös. Ut på gården så att det
gnistrade under klackjärnen, när han strök skorna mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
