- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
185

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratiotredje kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

Brudarne hade på lysningsdagarne fått emottaga en
mängd presenter af alla slag; men nu fingo de en, — den
hade ej förr hunnit bli färdig — som nästan hade för dem
mera värde än alla de andra. Tvenne bondgossar med
trädgårdsförkläden kommo med hvar sin korg, båda
adresserade till de unga fruarne, och innehållande en kolossal
melon, inbäddad i sina blad, med påskrift: "Mottag nådigt
en melon, goda fruar fina! Ej kärnan har nog rar fason,
men alstrad, enligt hjertats ton, utaf mor Maja Stina". Då
melonerna — väl målade på papp af en af gossarne —
upptogos, sönderföllo de, och ett utmärkt vackert
klädningstyg framtedde sig, enligt påskrift egenhändigt väfdt och
garnet dertill spunnet af mor Maja Stina. Öfverraskningen
blef stor, men oaktadt förklädnaden igenkändes dock snart
Victor och Axel, som nu kysstes och omfamnades af de
unga fruarne, hvilka sedan med sina männer gingo att
uppsöka mor Maja-Stina-öfverstinnan, som satt undangömd
i en syrenberså, och öfverhöljde henne med
tacksamhetsbevis. Maria sade att hon funnit så mycket nöje uti detta
arbete för deras räkning, att hon redan deraf fann sig fullt
belönad, och undanbad sig all slags tacksägelse; var blott
ledsen, att det upptagit henne något längre än hon
beräknat, så att hon kommit för sent med sin lilla gåfva.
Då de återkommo till det öfriga sällskapet, hade fru
Emmerich upptagit tyget till allmänt beskådande och allas
verkliga, ingalunda låtsade, beundran; ty det var ett verkligt
konststycke i sitt slag. Denna konst hade Maria fått lära
sig i sin barndom; det var den enda undervisning hon
blifvit påkostad utom föräldrahemmet, emedan de
obemedlade föräldrarne hade beräknat densamma såsom en
blifvande födkrok för henne. I anledning af surprisen kommo
nu . emellertid Julie och Emilia hvar för sig och
sammanstämmande på en tanke, som de följande dagen realiserade
och hvarom mera nedanför.

De långväga gästerna började nu troppa af hvar efter
annan, och sedan sällskapet blifvit sålunda förminskadt,
gingo alla bort till ladan, der en liflig dans och lekar
skiftade om hvarandra. Detta afstannade emellertid vid
ankomsten af herrskapet, som nu spridde sig omkring under
tal och frågor till de närvarande. Allt folket kunde ej se
sig mätta på deras forna och nu blifvande herrskarinna.
Emilia kände nästan alla och kunde så väl ingå uti alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free