- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
61

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

ut i verlden, såsom andra flickor vid hennes ålder. Ehuru
fru Lindsköld sjelf sällan ville eller orkade vara borta,
hade Emilia att påräkna ett godt stöd och sällskap uti
faster Amanda och Julie-, men icke var detta ändå
detsamma, som ifall hon alltid haft sin goda mamma vid sin
sida. Detta var emellertid något som ej kunde hjelpas,
och hon fick endast taga sin skada igen genom att gifva
mamma, del af allt hvad hon borta sett eller hört, äfven
det obetydligaste, för att derom höra hennes tanke. De
båda fiickorna blefvo’ numera nästan oåtskiljeliga: der den
ena var, der måste den andra äfven vara, hvarför äfven
budskickningar och frågor tidt och ofta gingo mellan
familjerna. Emilia var rätt mycket road af sällskap, af
konversation, af dans, hade ett sprittande lif och natur i tal
och åtbörder, så att hon till och med af några stränga
granskare bedömdes såsom alltför fri; men hon visste ock
rätt bra, om ej alltid med ord, dock med en min och en tyst
tillbakadragenhet tillrättavisa dem, som deraf ville taga sig
anledning att på något vis gå henne för nära. Vanligtvis hade
hon, då hon var i sällskap sin moders på en gång ödmjuka
och stolta väsen, allt efter omständigheterna, — kanske något
mer af det senare i arf äfven efter fadren, som emellertid
väl ej var i grunden alldeles så stolt, som han föreföll med
sin högburna panna och de ädla manér, hvarmed han
inträdde i sällskap; tvärtom framstod alltid under samtal
hans milda, behagliga inre så helt och hållet, att man
alldeles glömde bort all tanke på någon stolthet. — Julie
var vacker och väckte uppseende samt vann alla ungas
tycke, hvilket gjorde henne litet blyg och förlägen, då
sådant ej kunde blifva af henne obemärkt, i anseende till
åtskilliga ungherrars oförsynta sätt och mindre goda ton
att i sådant afseende uppträda; men hon hade, dessbättre,
en moder, som förstod att för henne sätta rätta färgen på
dylika slags indiskretioner.

Yid jultiden blef fråga om att Emmerichska familjen
skulle besöka börsbalen, som Julie nu skulle bevista för
första gången, och i följd deraf blef det mycket
öfvertalande, för att förmå Lindskölska familjen att göra sällskap.

Eru Lindsköld för sin del hade just ej mycken lust
derför, och tyckte att för Emilia dermed gerna kunde
anstå till en annan gång, men Emilia sjelf hade stor lust
att göra Julie sällskap och få se denna präktiga bal, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free