- Project Runeberg -  Hemmets läkarebok /
718

(1924) [MARC] Author: Julius Lagerholm - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digivningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

718 BARNAVÅRD

»står lull» på egen hand. I början äro ju försöken att stå och gå
vacklande och osäkra, men småningom börja jämvikt och säkerhet
infinna sig. Att gå lära sig friska, kraftiga barn vanligen mot slutet
av första levnadsåret, ibland redan i tionde månaden eller kanske
ändå förr. ”

Ehuru man naturligtvis bör tillse, att barnet ej vid sina försök att
stå och gå skadar sig, äro dock alla apparater för att lära den
konsten överflödiga. Vi kunna ej gilla alla dessa gångstolar, ibland
med stoppade karmar, som man ofta får se använda. Det är tvärt
om ganska viktigt, att barnet ej alltför tidigt uppmuntras till att
sysselsätta sig med dessa försök, innan dessa benstomme vunnit
tillräckligt stadga och i följd därav lätt bestående krökningar av
ryggraden eller benen kunna uppkomma. I synnerhet om barnen
lida av »engelska sjukan» (rakitis) och i allmänhet om barnen äro
feta och tunga, böra de övervakas, så att de ej för tidigt börja med
dessa försök. Ej sällan ha sådana barn först kunnat lära sig gå
och en tid hållit på härmed, men till följd av benens outvecklade
fasthet ha de snart »glömt bort konsten» och för kanske längre
tid slutat därmed för att först mycket sent återvinna sin färdighet.
Den ofta höggradiga hjulbenthet, som man ibland ser hos sådana
små barn, går endast mycket långsamt tillbaka. Man bör därför
vid varje misstanke på en sådan svaghet i bensystemet, långt ifrån
att påskynda gåendet, ej ens lämna barnet åt sina egna tillskyndelser
utan bära det eller hålla det i sin bädd.

Barn, som ej själva lärt sig gå, då de hunnit till en ålder av ett
och ett fjärdedels år, äro, så vida ej några tillfälliga sjukdomar
försvagat dem, vanligen rakitiska.

Först vid 6 å 7 månaders ålder får barnet sitta fritt på en filt
kringbäddad med kuddar eller i en barnstol med säkra kanter och
stängsel. Att sitta fången länge i en sådan stol är dock på intet
vis nyttigt för barnet. Det har då mindre tröttande ställning och
mera rörelsefrihet, om det får sitta på golvet. Härvid bör man dock
tänka på att skydda det för drag. Golvdrag finnes även i de bästa
rum, en kallare luftström stryker alltid fram utefter golvet, luften i
ett rum är alltid kallast vid golvet och varmast uppe mot taket.
Från öppna dörrar drar det alltid längs golvet.

Sitter barnet sålunda i relativ frihet på golvet, lär det sig vanligen
småningom att krypa. En del barn överhoppa krypningsstadiet och
lära sig gå direkt utan att någonsin hava krupit. Det är dock icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlakbok/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free