Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örats sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖVSTUMHET 593
sinnesrörelser 0o. s. v. böra undvikas. Våtvärmande omslag omkring
- Öörontrakten äro ofta välgörande. För övrigt måste man noga följa
de speciella föreskrifter, läkaren i varje särskilt fall giver.
Dövstumhet. En från födelsen bestående eller i tidigaste
barndomen förvärvad dövhet har också stumhet till följd. Är barnet
icke i stånd att höra de språkljud, som från modern och
omgivningen riktas till detsamma, så är det ej heller i stånd att efterbilda
dem eller förstå dem. Det döva barnet blir därför stumt, och även
de barn, som kunnat tala något men tidigt förlorat sin hörsel,
glömma snart att tala och bliva dövstumma.
Släktskap mellan föräldrarna tyckes vid medfödd dövstumhet
spela en roll; man ser icke så sällan, att då föräldrarna t. ex. äro
kusiner, alla eller flera av barnen bliva dövstumma. Av de
sjukdomar, vilka i tidig ålder ofta giva anledning till dövstumhet, äro
att nämna hjärnlidanden och scharlakansfeber samt även mässling
och tyfus.
Hörselförmågan är hos många dövstumma ej fullständigt
utslocknad; vanliga oartikulerade ljud höra de ofta ganska väl, och en
del äro till och med i stånd att eftersäga nära intill deras öra uttalade
ord. Flera kunna sålunda i föräldrahemmet lära sig uttala enstaka
ord, ehuru det är dem omöjligt att verkligt samtala.
Ofta äro de dövstumma, frånsett deras lyte, särdeles begåvade
och hava god fattningsförmåga, varför de vid lämplig uppfostran
helst i anstalter kunna nå ganska hög utveckling i avseende på
intelligens och färdigheter. En olämplig uppfostran kan däremot göra
dem olyckliga, ensidigt utvecklade eller gynna de dåliga sidorna i
deras karaktär.
Från vanliga dövstumma måste naturligtvis noga skiljas idioter
och andra missbildade, vilka ej sällan samtidigt äro dövstumma.
Man bör i fråga om dövstumma aldrig försumma att tidigt giva
dem rationell behandling och uppfostran i en lämplig anstalt. Ett
stort fel vore att låta åren gå efter lytets upptäckande utan att göra
något därför; ju tidigare en anstaltsbehandling inledes, desto större
utsikter för den dövstumme att komma till något så när likställighet
med andra. I synnerhet vid självständiga eller i följd av
scharlakansfeber uppträdande varbildande inflammationer i mellanörat
uppkommer ej sällan dövhet genom otillräcklig behandling.
Har barnet redan kunnat tala, bör man i första rummet sträva
efter att talförmågan ej går förlorad. Barnet måste tillhållas att tala
75 — Hemmets Läkarebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
